Civilpolisen vid namn 9999 som hade gripit ett stort antal oskyldiga människor och använt fysiskt våld mot mig tyckte alltså att jag var en av skurkarna i dramat.

Jag kan utan problem förstå hur han menade. Varför han tyckte att jag var besvärlig. Jag förstår att man är rädd och arg när man blir (eller känner sig) attackerad, och att adrenalinet sprutar en lång stund efteråt.
Problemet är bara att ett högt adrenalinpåslag inte alltid hjälper en att läsa av situationer, eller människor, eller att fatta rätt beslut. Och det är vad poliser måste göra.

Det finns faktiskt poliser som klarar att behålla lugnet när de blir provocerade eller till och med attackerade. Det finns poliser som kan kommunicera på ett lugnande sätt med människor, även i stressade situationer. Det finns poliser som inte låter sitt omdöme påverkas så att de börjar behandla människor som motbjudande kryp, som inte låter sin rädsla och sin ilska gå ut över andra.

Om vi förutsätter att det alltid kommer att finnas människor som känner sig så frustrerade och maktlösa och illa till mods över det politiska klimatet att de vill visa sin frustration på ett sätt som verkligen märks

– … och det tror jag att vi måste förutsätta.

Varför då? Man måste väl inte krossa fönsterrutor bara för att man är frustrerad? Dessutom är det inte riktiga arbetarklassungdomar som går i de där tågen. Det är professorernas och kulturelitens ohängda snorungar.

– Skulle det vara bättre för affärsägarna om deras skyltfönster blev krossade av knegare och skinnskallar? Argumentet att det är salongsvänsterns eller tillochmed miljonärernas barn som maskerar sig av ren tristess och utan Verklig Kunskap om Smärta är helt ihåligt. Det intressanta är ATT det blir kravaller, upplopp och stenkastning. Det kan man inte vifta bort genom att försöka förminska de som deltar.

Men man kan väl engagera sig politiskt istället för att bråka?

– Kan man? Vilket parti ger de här ungdomarna möjlighet att förändra något på riktigt? De kanske har röstat utan att märka någon förändring? De kanske har deltagit i möten som inte gav något resultat? Vilket parti föreslår du att de ska gå med i?

Struntprat och trams. Det är bara opolitiska våldsverkare som går i tågen för att de vill slåss. De kunde lika gärna vara fotbollshuliganer.

– Troligen finns det en del såna typer. Precis som det troligen finns poliser som bara vill slåss och ge igen för att de blev mobbade när de var små.

Skyltfönsterkrossarna är väldigt missnöjda människor som känner att ingen lyssnar på deras önskemål. De krossar för att visa sitt missnöje med att månglarna får ta så stor plats i staden. Men skyltfönsterägarna har stöd av svensk lag och det är polisens jobb att skydda deras glasrutor. (Visserligen har säkert de flesta affärsägare försäkringar som täcker vandalskador, men de kan ju vilja slippa allt pappershanterande.) Konflikten verkar oundviklig – men den ska inte behöva drabba oskyldiga som den gjorde i måndags, och varken poliser eller protestanter ska behöva lida onödiga skador.

Visserligen vet jag i stort sett inget om hur polisutbildningen faktiskt ser ut, och hur de flesta poliser tänker. Men det MÅSTE vara möjligt för polisbefälen att skapa konfliktkommandon som bara består av rätt sorts poliser, människor som inte drivs av hat, rädsla eller förakt, som är tränade i att hålla huvudet kallt i farliga situationer. Som framförallt betraktar sina medmänniskor som jämlikar och som oskyldiga tills motsatsen bevisats. Man är inte en bättre person än andra bara för att man valt polisyrket, och man har inte rätt att behandla folk som skit bara för att man bär uniform.

Det civilpolis ”9999” gjorde mot mig och mina barn i måndags var helt fel, och han gjorde det för att han var påverkad av rädsla och ilska. Han var inte ensam om att vara uppjagad och otrevlig, men han var ett av gruppbefälen. Jag har inte bestämt mig för om jag ska anmäla honom för övervåld ännu, mest för att jag inte tror att det hjälper eller löser någonting. Bara att få tag på hans namn tog två dagar, och jag fick stå ut med många otrevliga och fördömande kommentarer från poliser under tiden. det jag verkligen skulle vilja var att han tog sitt personliga ansvar och tänkte efter om han verkligen passar att vara kravallpolis – han är säkert en jätteklok och bra människa när han inte är livrädd.

Sen skulle jag gärna vilja plantera en tanke även hos Peppbrigaden och de andra som arrangerar Reclaim-demonstrationerna. Jag tror inte att det går att kombinera kärleksfullt festande och andliga strävanden med våld och skadegörelse. De som vill uppnå förändring med fredliga principer blir lurade, anser jag, när de kallas att tåga tillsammans med våldsförespråkare. Dela upp Reclaim-mötena i RTC (med våld) och RTC (fredligt), så kan folk i alla åldrar och fysiskt skick få visa sin önskan att göra staden till en mänskligare plats.

Jag fick frågan om hur det kändes att se mina barn gripas av polisen – jag lovar att försöka beskriva det vid tillfälle. Men det som bekymrar mig mest är hur mina barn uppfattar polisen, lagen och samhället efter i måndags. Inte med något större förtroende.

Här kommer några lästips om Reclaim, polisinsatsen och respekt för andra människor:

Jinge: Hur många fönster krossade polisen?
Mr Brown: Det svarta blocket borde lära av plogbillarna
SvD: Ny kravalltaktik havererade
Metro – Reclaim the City väljer bort kärlek
SvD: Sunt av frustrerad ungdom
Intervju med Peppbrigaden på Motkraft
Intervju med Gatans Parlament på Motkraft
Reclaim the City – Wikipedia
Reclaim the Streets – engelska Wikipedia
Osynliga partiet – Wikipedia
Intervju med Petter Nilsson i DN
Vi tittade ju bara på!
Den obehagliga sanningen om häktningarna den 1 maj
Vem ska äga staden?

Adrenalin, del 1
Adrenalin, del 2
Adrenalin, del 4

Andra bloggar om: , , , , , ,

14 Replies to “Adrenalin, del 3: En rädd polis är en dålig polis”

  1. Tack för omnämnadet. Verkligen en hel del bra tankar i artikeln på ett svårlöst problem. Det är helt klart att en del personer på båda sidor (polis och demonstranter) söker konfrontation och det är något som vi inte har utrymme för i vårt samhälle. det bästa exemplet är väl de iscensatta fotbollshuliganfajterna.

    Men jag tänker också på den danska polisen som ju är kända för det du efterlyser dvs lugna, metodiska och respektfulla ingripanden. Jag har till och med läst om att svenska polisen gått kurs hos danskarna, vilket inte direkt märks får man väl säga.

    Jag misstänker också att de är de mer hårdföra snutarna som väljer att jobba som civilspanare i de här sammanhangen.

    Peppbrigadens sajt verkar f.ö. vara nedstängd.

  2. Tack för att du berättade det här. Personligen tycker jag du ska anmäla, just därför att du mött så mycket otrevligheter på vägen och av de skäl du nämner – människor av det här slaget ska inte ha det jobbet. de har helt fel personlighet och inställning. De skadar polisens rykte, och de skadar människor.

  3. Anmäla eller inte – jag har inte funderat klart än. Anmäler jag honom så anmäler han helt klart mig, och jag vet inte hur jobbigt det blir. Men tack för peppningen!

  4. Bra berättat! Det här hade kunnat bli ännu mer svidande utan försvaret för bråkstakarna i stycket efter ”Men man kan väl engagera sig politiskt istället för att bråka?”. Det finns inget försvar för att vandalisera oskyldigas egendom.

    Jag tycker också att du ska anmäla polisen som ingrep när du skulle hämta barnen. Stämmer hans siffror som han gav dig så är det bara att sätta dit’an.

  5. Helt otroligt – men så går det också när ordningsmakten ska granska sig själv. Varför finns det ingen oberoende instans som är till för att undersöka polisens arbete?

    Sedan kan man nog ifrågasätta anledningarna till ”9999”:s ilska. Han kan ju mycket väl ha suttit och retat upp sig i förväg, eller rentav gillat att få skrika åt folk.

  6. Micke: Jag försvarar ingenting, jag är bara pragmatiker. Samt anser att alla människor behöver forum för sina åsikter, och att någon lyssnar.

  7. Väl skrivet!
    Beträffande polisens metoder anser jag inte att det hör hemma i en demokrati.
    Beträffande gatuligisterna så tycker jag inte att de hör hemma i en demokrati heller. Ja, alla behöver ett forum. Alla kan skaffa sig en blogg. Det är bara att lära sig stava. ;)

    Synd bara att oskyldiga människor (demonstranter, butiksägare och hyggliga poliser) ska hamna i kläm.

  8. Jag hamnade också i vägen för polisaggression som ungdom, och blev åskådare vid nåt tillfälle när polisen slog ned alla i sin väg, unga som äldre. Det visade sig vara planerat, för att få material till en film om hur man skulle hantera ungdomar i gängbildning i förorten.

    Här verkade ju polisen ha planerat att ta tillfället i akt och testa nya metoder och träna sina gröngölingar.

    Aggression finns ju i alla läger, och det är beklagligt när det blir gatubråk där oskyldiga bokstavligen hamnar i kläm och klammeri med rättvisan. I Notting Hill (riktig gatufest med tillåten dans på gatan med mera) är polisens metod att i möjligast mån hålla sig glada och snälla och stå utanför festområdet, för det visade sig att de tidigare gång på gång provocerat med sin glädjeförstörande närhet, och istället skulle koncentrera sig på att se till att det inte blev trängselolycker och på räddningsaktioner, till exempel om någon blir sjuk i folkmassan. Nu vet jag inte hur mycket sanning som ligger i det. Men bra lät det.

  9. (Visserligen har säkert de flesta affärsägare försäkringar som täcker vandalskador, men de kan ju vilja slippa allt pappershanterande.)

    Eventuell självrisk (jag vet inte hur affärsidkares försäkringar för skyltfönster ser ut, i och för sig), städa upp, problem med verksamheten och känslan av att bli kränkt för att någon ger sig på någonting du sliter för också, sannolikt. Jag skulle bli ganska arg och ledsen om någon slog ut mina fönster, och jag skulle gissa att pappersarbete är en ganska liten del av det där problemet.

    Fast det var inte min huvudpoäng, bara en detalj jag hakade upp mig på. Rättssäkerheten vid demonstrationer är allmänt undermålig, och civilklädda poliser med batonger är en riktigt usel idé, ja.

    //JJ

  10. Det som hände dig visar tydligt att polisen inte är kapabla att hantera dylika situationer. Jag tycker nog att du ska anmäla dem, om du orkar. Tveksamt om det ger någon effekt dock. Måste ha känts för j-ligt att uppleva det du upplevde.

  11. Jag och min hustru var med i Göteborg och upplevde också hur oproffsigt polisen skötte sitt jobb – även om vi också träffade lugna och vettiga lantpoliser, som ditkommenderats.
    Tack för en bra skildring

  12. Ett par saker: Det finns inga olagliga demonstrationer. Det finns demonstrationer med tillstånd och såna utan. Rent lagligt är det inge skillnad.

    Att spärra vägen som polisen gjorde på Sveavägen är däremot olagligt.

    Civilpoliserna bröt mot order och instruktioner. Det dom gjorde ingår inte på något sätt i den nya taktiken.

    Anmäl inte polisen. Det kommer att sluta med att du får böter för ohörsamhet mot ordningsmakten

  13. Väldigt bra och välskrivna inlägg om Reclaim och polisbrutaliteten!

    Jag delar dina dåliga erfarenheter av stressade polismäns (och kvinnors) tendens att dra alla närvarande vid en situation över en och samma kamm. Mina erfarenheter kommer från fotbollskulturen, där polisen ofta tycks betrakta samtliga klubbsupportrar som livsfarliga huliganer som måste behandlas därefter. Dessa scener utspelar sig i samband med så gott som varje ”riskmatch.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *