Video

Kulturfyran: gripande och sövande

Den här veckan frågar Kulturfyran efter filmer och böcker som har varit ovanligt gripande eller ovanligt tråkiga. Här är mina svar:

1. Vilken film har gripit dig mest?
Svår fråga eftersom det finns så många bra, starka filmer. Brazil är nog en av de häftigaste filmupplevelser jag haft. Scenen när barnen blir förgiftade i Der Untergang är en av de mest förfärliga. Hästen från havet är den mest romantiska. När jag var 13 sprang jag ut från visningen av A Clockwork Orange för att jag blev så upprörd av våldet och stämningen.


Hästen från havet: irländsk, romantisk, sorglig & underbar

2. Har du somnat i någon film någon gång?
Nej, men mitt i en Bruce Springsteen-konsert. Eller jo, när jag gick på bio med barnen när de var små, då somnade jag ganska ofta i biostolen. Sen blev jag väckt till eftertexterna av nåt av barnen som ryckte mig i armen och viskade ”mamma, vakna, du missade slutet!”

3. Har du läst någon bok du inte kunde slita dig ifrån?
Ganska många. Senast var det The Beginning Place av Ursula K LeGuin. När jag tänker efter vilka böcker som har berört mig extra starkt är det två som dyker upp: 1984, av George Orwell, och Peter Pohls Jag saknar dig, jag saknar dig. När jag var tonåring och läste Jack Kerouacs On the road tyckte jag så mycket om den att jag aldrig ville att den skulle ta slut. Därför stängde jag igen boken när det var två sidor kvar, och har fortfarande inte läst slutet :)

4. Har du tyckt någon bok varit så hopplöst dålig eller illa skriven att du inte läst klart den?
Nja, de riktigt hopplösa brukar man känna igen redan på första sidan och därför välja bort. Jag är rätt envis och läser helst klart även illa skrivna böcker om det bara finns nånting annat, eller en förhoppning om att något annat ska dyka upp. Dan Browns Da Vinci-koden var irriterande dåligt skriven men spännande. Den sämsta boken jag har läst på länge var Tjuvarnas marknad av Jan Guillou. Den blev jag särskilt arg på eftersom det kändes som om den var skriven på dålig svenska med flit, och eftersom karaktärerna kändes så klyschiga.
Jag går inte gärna ut från dåliga filmer heller, men under Så som i himmelen hade jag väldigt svårt att sitta kvar ända till slutet. Den var riktigt usel.

3 thoughts on “Kulturfyran: gripande och sövande

  1. Lena/northofsweden says:

    Ettore Scolas Vi som älskade varann så mycket har gripit tag i mig for life.Första Arn-filmen var riktigt usel – ja, tråkig.(Jag gillade däremot Såsom i himmelen.)Alla tre delarna av LeGuins Annals of The Western Shore är gripande.Någon bok av Dostojevskij har jag aldrig tagit mig igenom.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *