annaxtDet började med att jag skrev att jag hajade till.
I samma ögonblick hajade jag till. Vänta nu! Varför hajar folk till? Har det nåt att göra med att de hajar något? Och hur kom hajarna in i bilden?
Det visade sig (som så mycket annat) vara oklart, men också hänga ihop.
En haj är en broskfisk i överordningen Selachimorpha. Men det används också som benämning på en hårdför och skicklig person. Som en pokerhaj till exempel, som ju inte alls är en kortspelande broskfisk. Själva ordet haj är ett lån från holländskan, med rötter i ett germanskt ord för pinne.
Att haja något, alltså förstå något, har inte alls med hajar att göra. Det är ett av många svenska låneord från romani.
Och att haja till är, enligt Bo Bergmans Etymologisk ordbok, ytterligare nånting: det är ”troligen bildat till utropsordet haj som sedan 1600-talet använts vid fasa och förskräckelse”.
Klart som hajfensoppa!
(PS när vi ändå tar upp fenor: det heter inte att vara EN FENA på nånting, för det har inget med hajfenor att göra. Utan man är FENA på något, kort och gott, som i FENOMENAL.)
Jag tar tillbaka att det hängde ihop. Det var bara oklart.
Men varför hajade jag till från första början?
För att jag cyklade förbi ett av husen som min morfars farbröder byggde i skiftet 1800/1900, det som ligger på Hantverkargatan 34, och såg att kvarteret hette Fikonträdet.
Det var då jag hajade till! För att fikonträd spelar en stor roll i berättelsen om Zacharias och sykofanterna, som jag har skrivit om här tidigare. Även det en hal historia! Och jag har ingen bättre förklaring till att jag berättar om det här nu än att det är så min hjärna funkar, mina tankar simmar som hajar i ett hav av fikon. Doppa tårna på egen risk :)
Jag undrar om dina morfarsfarbröder kände min farmorsfar Carl Magnus Pettersson som var grundläggare i Stockholm vid den tiden. Det enda hus som jag vet att han var med och byggde var hörnhuset Timmermansgatan X Fatbursgatan (det som liksom är invikt i hörnet) som också var ett av stans första hus med hiss. Hans familj bodde i huset och farmors kompisar fick ibland följa med henne hem och åka hiss.
Det är väl inte osannolikt att de träffades i alla fall! Bra hiss-historia.