Är man kvinna eller mutant?

Tuva heter en tjej som skriver blogg och annat på Smålandsposten. Igår skrev hon om Föda Hemma-bloggen och jag blev så glad när jag såg det, men samtidigt osäker: Vad menade hon egentligen när hon skrev att det var som att läsa Daniel Nyhlén och Jane Austen samtidigt?

Det visade sig att hon var lite positiv och lite ironisk*. Men mest positiv! Dessutom var hon väldigt kul och trevlig och vi upptäckte att vi hade en gemensam livsfråga: Är vi riktiga kvinnor? Eller är vi mutanter?

Tuva skrev att hon har problem med att veta: ”Vad är en kvinna, hur är en kvinna och så. Du vet jag blir lite sådär provocerad tror jag av att man liksom inte bara får vara. Jag älskar fina söta rosa saker det har jag alltid gjort, det kanske är patriarkatets fel, men så är det i alla fall samtidigt som jag älskar att dricka öl, kolla på fotboll och köra bil fort. ”

Och jag skrev att jag känner verkligen igen mig. Jag som har fyra barn men älskar robotar och raketer, som nästan aldrig sminkar mig och hatar högklackat. Vi måste vara mutanter, eller?

Vad skönt det vore om man bara kunde tänka bort allt det där och bara vara människa, men det känns som science fiction, långt in i framtiden.

——
* Jag har aldrig läst nånting av Daniel Nyhlén, bara hört att han är en riktig b-typ. Men Tuvas omdöme om honom gjorde mig nyfiken på att läsa själv innan jag bestämmer mig:
”Jo jag gillar Austen egentligen och Daniel Nyhléns texter för att de är fina och bombastiska och så omoderna, till exempel skriver han aldrig sex utan att paret ägnade sig åt romantiska aktiviteter. Det tycker jag är fint.
När man läser honom så inser man att han verkligen kan skriva, dock borde han skriva romaner istället för fjantiga kvällstidningsartiklar. Det vore hans rätta område.”