– Det är så folk vill ha det, förklarar dottern för mig när jag suckar över de utstuderade elakheterna i Idol.
Men jag undrar jag.
Jag tror att folk gillar Idol för alla de ivriga, hungriga, modiga, galna, pinsamma, roliga människor som vågar ställa sig på den lilla runda mattan och visa upp sina innersta drömmar.
För att de sjunger så otroligt dåligt så att man inte tror sina öron, eller så bra så att man sitter och håller tummarna. För att de är så konstiga eller pinsamma så att man måste resa på sig och gå ett varv runt soffan och hålla för öronen. För att de är så söta, eller blyga och nervösa så de skakar.
INTE, faktiskt, för att juryn är så överdrivet tuff. Inte för att de sågar någon som just har blottat sig själv totalt. För att de ibland säger så elaka saker så att man tänker: Tänk om han tar livet av sig efter det här. (Det kan faktiskt hända. Tänk om det händer?)
Det skulle räcka så bra med att de sa: Nej tack, tyvärr, du platsade inte. Hejdå.
Fan också! Vilka är de där folk, som vill att de ska vara elaka och säga taskiga saker? Känner man nån som vill det? Varför GÖR ingen nånting? Ska det vara såhär?
Andra bloggar om: Idol
Det jag har svårt för är när juryn kommenterar hur de ser ut. En sak hur det låter, det är ju liksom därför de är där, för att bli bedömna.
Men inte deras tänder, hår, kroppshållning etc.
Jag klarar inte av att se det där programmet. Det går inte. Jag får en STOR ledsenklump i magen och det känns som om det liksom finns för lite hopp. Hopp om mänskligheten. Jag önskar att den där juryn bara en endaste liten gång ville kliva ur sina mobbarkostymer, le ett varmt och innerligt unisont leende, kanske tillsammans klättra över jurybordet (Kischti får kanske hjälpa Clabbe lite för han har en benägenhet att trassla in sina långa ben i det mesta) och gå fram till den alldeles fullkomligt hopplösa rosenkindade drömmaren som just slaktat en whitney houston-låt, ge henne en stooor kram och med en röst säga: ”ja men finns det inte något ANNAT som du egentligen HELLRE vill göra? Livet som artist är ganska trist. Du är säkert JÄTTEBRA på något annat. Du.”
Bara en enda gång. Tänk.
Jojo…vet inte men jag tänker elitlista…
Har du glömt bort det redan?
Sandra: Ofta dissar de ju hela personen i ett svep. Men även när det bara gäller rösten är det ju helt over the top att säga: Det här var det värsta jag någonsin hört.
Saring: Det vore rart!
Bengt: Nej, det har jag inte glömt. Det kanske är nästa trend – Elit-TV.