Heta nätter

Varje natt ligger jag och vrider mig som en varmkorv på ett spett, min hud fräser mot de svala delarna av lakanen, hjärnan sjuder, de knappt drömda drömmarna ångar. Det är för varmt att sova med stängt fönster men jag delar säng och sovrum med en som vaknar av minsta måspip, för att inte tala om fyllkajorna eller de dånande mullerknuttarna. Så är det att leva tillsammans, man får svettas för sin kärlek ibland.

Lakanet får bara täcka de mest utsatta delarna, täcke är inte att tänka på. När en kudde blir för varm blandar jag kuddhögen som en kortlek – tur att jag har fyra kuddar, den understa är alltid sval. Funderar på att dra en slang från kylskåpet till under kudden, som Herkules Jonsson gjorde 1969 (kall luft är tyngre än varm!) men betvivlar att det egentligen funkar, betvivlar att jag egentligen tänker, vänder mig igen för att hitta en del av sängen som jag inte värmt upp till glöd.

Tänker på is, på fjällbäckar och glaciärer. Har förmodligen varit en isbjörn eller pingvin i ett tidigare liv, fast en missanpassad eftersom jag inte gillar snö heller. En säl kanske? Suck. Somnar.