Min bekantskapskrets består av både vaccinerade och ovaccinerade. Väldigt få av dem är foliehattar, av endera slaget. De har sina rutiga och randiga skäl och jag respekterar deras olika tankar och synpunkter. Ibland tycker jag att de har fel, men så är det ibland med folk en gillar. Ibland lär jag mig nånting av vad de vet.

Jag tar nästan allt som nästan alla säger med en nypa salt, för så är jag funtad. Min erfarenhet av sanningen är att den är svårfångad. Vi tror att vi har den, men när vi ska hålla upp den mot ljuset är det mest ludd och skimmer kvar i händerna, och sanningen är på väg nån helt annanstans i en helt ny päls.

Ibland stannar den, sätter tassarna i marken och är helt orubblig! Det händer. Jag säger inget annat. Men det är mer sällsynt än vad vi helst vill tro. Ofta är det mer intressant att lära sig av folks tolkningar av den, drömmar om den, än att satsa allt på att fånga den enda, den äkta. Så jag lyssnar mest, och det är lärorikt.

Men det jag har svårt att fördra är polemiken. Den envisa tendensen att försöka överbevisa varandra på ett överlägset vis.

Utgångspunkten är alltid att personen vet vad som är rätt och sant, och nu vill visa alla andra att hen vet det.

Antingen för att hen drivs av en uppriktig önskan att få med alla på sitt tåg, Det Rätta Tåget. För att annars kommer det att gå åt skogen för oss alla. Och det kan vara så att de andra (de lurade / okunniga / hjärntvättade) kommer att förstå hur viktigt det är att vaccinera sig / avstå från att vaccinera sig när de läser eller hör vad hen vet. Det är förstås behjärtansvärt, men förmodligen helt bortkastat, för det är så sällan vi vill lyssna på någon som berättar för oss som om vi vore mindre vetande.

Eller så är det för att visa att hen ÄR på det rätta tåget. Syftet är inte att få med någon annan utan bara att visa hur smart eller duktig hen är. Få bekräftat att det hen gjorde eller sa var rätt och riktigt och att hen är innesluten i det sköna varma ”vi som vet”.

(Eller bara ”vi”, punkt. Det räcker långt för de flesta av oss.)

En annan anledning är att visa: inte bara hur duktig hen själv är, utan hur JÄTTEDUMMA de andra är, som är på fel tåg! Hahaha vad dumma de är, kolla vilket kul meme här. Eller kolla, rätt åt dem att det där hände!

Värsta sorten (från vardera hållet): ”Den här personen tog / tog inte sprutan, och nu är den DÖD! Hoho, så kan det gå.”

Och som svarar ”har du ingen humor” eller ”man måste väl få skoja lite” när jag undrar hur det kan vara kul.

Du kanske tycker att jag sitter på en hög häst, eller att jag är en feg typ som inte bara kommer ombord på det jävla tåget.

Min häst är helt enkelt för hög för att få plats på tåget!

Skoja bara.

Det känns inte alls som om jag har någon översikt, och jag önskar verkligen innerligt att jag visste vilket tåg som är det rätta.

Så jag fortsätter att lyssna, och att försöka lära mig, särskilt av er som inte är så tvärsäkra men som har upptäckt spår av nånting som jag har missat.

Det var det hela. Bara en ventil.

Och jo också en stark önskan att så många som möjligt ska ägna mer tid åt att fokusera på att lösa de gemensamma problem vi har, de strukturella problem som orsakar det kaos vi är i nu.

I stället för att skylla på varandra.

Gustavo Basso/Wikimedia

Vårdkrisen är ett sånt strukturellt problem som har funnits sedan långt före pandemin. Som många sa efter tsunamin: detta måste vi lösa innan nästa kris händer.

Sen glömde vi bort det! ”Nu har vi lärt oss vad vi ska göra nästa gång det blir en tsunami, fast det kommer nog aldrig att hända igen” sa somliga på fullt allvar.

Men vad som än händer nästa gång finns det några saker som kommer att utgöra hinder och skapa onödigt lidande, som det gör nu. Därför borde vi fokusera på till exempel

1) hur sjukvården ska fungera så flexibelt som möjligt

2) hur vi kan decentralisera samhällets logistik så mycket som möjligt

3) hur fördelningen av det livsnödvändiga (oavsett vad det är) blir så rättvis som möjligt, nationellt och globalt.

Det är vad vi borde diskutera i stora och små grupper, varje dag från och med nu.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *