annaxtNu är det klart – vi har sålt vår lägenhet och flyttar om några veckor. Hejdå Åsögatan, det var trevligt så länge det varade!
Idag började vi skriva kom-ihåg-listor för flytten, för säkerhets skull både på lappar, i Word och på en online-lista så att man inte ska kunna komma undan någonstans. Vi börjar bli rätt bra på att flytta tycker jag – det här är femte gången sen första barnet föddes 1983 (jättemånga gånger för mig som bodde på samma fläck från jag var nyfödd tills jag var 17 år), plus alla gånger vi flyttat arbetsplatser hit och dit. Man har packat en del kartonger liksom!
Den här gången gjorde vi nånting helt nytt och ovanligt inför visningen: vi stylade. Mäklaren sa att det var väldigt bra och att alla gör det nu för tiden, och vi ville förstås inte verka ohippa så vi ringde en home-stylare.
Så här i efterhand kan jag säga att det är ganska besvärligt att bli stylad. Det kan verka enkelt, för det man gör är egentligen bara att man plockar bort alla tecken på att människor bor där och ställer allting i grupper om två, och så ska det vara orkideer på och i allting.
Recept på styling
1. Bort allt mänskligt liv
2. Ställ allting två och två
3. Orkideer
Därför får det till exempel inte finnas några personliga saker som tandborstar, fotografier, barnteckningar eller skor på visningen. Man bör heller inte ha några handdukskrokar, toapappershållare eller dörrmattor. Och böcker är inte bra – då kan folk tro att det bor några här som läser, och då vill de kanske inte köpa lägenheten.
Men om man kan stå ut med att leva några veckor i ett sterilt, krokfritt och orkidémättat hem så kan det vara värt besväret. Lägenheten fullkomligt blänker och bedårar. På de stylade bilderna, tagna med vidvinkelobjektiv, ser den dessutom dubbelt så bred och lång ut.
Sovrummet som vi är vana att se det
Sovrummet som man knappt vågar sova i
Dotterns rum, ovanligt välstädat (vanligen ser man inte golvet)
Stylisterna har trollat bort alla saker och förlängt sängen
Hallen med strykbräde, barnböcker, arbetsplats och kulörta lyktor
Hallen a la mode (den jättebreda dörren till dotterns sovrum är 90 cm i verkligheten)
Vardagsrummet, med böcker
Som balsal, utan böcker
Eftersom vi passade ganska dåligt in i den stylade bilden så höll vi oss borta under visningarna, så jag fick inte höra vad besökarna sa när de upptäckte att balsalen på bilden bara var hälften så stort.
Men nu är det alltså klart, och vi ser fram mot några veckor i flyttkartonger!
Balsalen längst ner ser förskräckligt otrivsam ut. Vardagsrummet på bilden ovanför är däremot jättemysigt.
Eller hur?
Nu ser jag förresten att jag inte alls har med några orkideer på bilderna. Obegripligt eftersom hemmet blev helt orkiderat. Här kommer två detaljbilder:
–
De är lite suddiga (det gör tydligen inget att hemmet verkar suddigt, bara det är många orkideer!) men både ork.- och två-principen borde framgå.
Men herregud så opersonligt. Visst ser det fint ut på bild men… Dessutom är perspektiven i bilderna så uppenbart falska att man blir förbannad. :)
Jo, man tycker ju att folk hellre skulle vilja se hur det faktiskt ser ut, än hur det skulle se ut om man hade ätit konstiga piller. Men min åsikt kanske inte är så representativ bland den målgrupp som mäklarna vill ha :)
Vi var på en visning av en trea i Hägersten i helgen. Alla möbler , hyllor och vackra sjalar var i grälla färger, typ rosa och turkos. Och inga krokar, det stämmer nog. Faktum är att jag blev lite illamående när vi gick omkring där (men min kära flickvän tyckte det var jättefint!).
Men åååå vad snyggt!!! Vilken skillnad!!! Attans vilken höjdare! Jag trodde faktiskt inte att det var en sån skillnad … jag har varit skeptisk. Men inte längre.
Det kanske är så att folk *vill* bli lurade?
Men … men … men … (Jag lovar, jag sitter och gapar och får inte fram ord med varken fingrar eller min.)
Ska man inte ha böcker framme?
Förlåt, men finns det någon bättre mys- och snyggfaktor än bokhyllor? Packade ni ner allt och gömde under diskbänken?
Ähum. Nu blev jag stum igen.
Det där ”min” där uppe lät ju mysko. Det skulle ha varit mun. Tänk ändå om jag hade råkat skriva mim istället.
Du anar inte hur trångt det är under diskbänken just nu!
Är det bara jag som, om jag ska köpa bostad, letar efter en som kan bli ett hem — inte ett showroom?
Lite känsla av att människorna som hittills bebott bostaden trivts och gjort den till sin vill i alla fall jag ha. Sen är det rätt jobbigt att rätta till slarvia måleriarbeten och liknande, som då och då görs vid stylingen.
Var och tittade på ett hus och det blev absurt när ett sobert beige-grönt rum visade sig ha garderober fyllda med kläder till en kille ca 4år. Inte en leksak i sikte.
Haha! Jag ska genast sluta sucka över hur fiiiint alla tycks ha det (ja, jag VET att det är stajlat i annonserna, men ändå). Jag håller med Lotten – in med böcker, ju fler desto bättre!
Som bokläsare och ditosamlare blir man ju rent förnärmad! Vilka dumheter!
För övrigt har man här i Norrland börjat hävda att stajling kanske inte höjer värdet på bostäder eftersom det blir så fruktansvärt opersonligt.
Fint eller inte verkar vara en smaksak. Jag är nog lite mittemellan – gillar personlig stil, men inte att vada i personlighet. (På visningar alltså! Skulle bli mörkrädd om det såg ut såhär hemma hos någon jag kände!)
Men med facit i hand kan jag säga att stylingen och bokborttagningen troligen lönade sig, med råge.
Den viktigaste lärdomen är den Cruella påpekade: folk HAR det inte så här städat hemma på riktigt.
Kära!
jag har en kusin som sysslar med sånt där – har samma känsla som du för det..men bra om ni fick ut bra betalt så ni kan uppfylla era önskningar!
jag har ett nytt inlägg…
Kanske har jag fått second thoughts.
Vi har just tömt vårt kombinerade gästrum/bibliotek för renovering och jag konstaterar två saker:
1: vi har förskräckligt mycket böcker, så många att jag sa att vi borde göra mig av med en massa, fast det menar jag förstås inte, egentligen.
2. Rummet ser mycket större ut utan böcker. Det kan ju vara en anledning att stajla bort dem. Men vågar man lita på folk som inte har böcker?
Jag struntar i att flytta. Och nog tycker jag ert hem såg bra mycket trevligare ut på ”ni bodde där”-bilderna. Men uppenbarligen fungerar det.
När vi skulle sälja blev vi uppmanade att rensa ut hälften av allt vi hade. Böcker, skivor etc. Så vi körde iväg hälften av allt vi hade till Shurgard. Besvärligt och jobbigt men kanske värt det!
Bra fråga: vågar man lita på folk som inte har böcker? Men jag tror att poängen här egentligen är att ta bort så mycket som möjligt som skymmer sikten och tar bort uppmärksamheten från själva boutrymmet.
Vill bara påpeka två saker;
1. Om det är snobbar som ska köpa det vill de säkert att det SKA se ut som ett showroom… Även om jag gillade det betydligt bättre när det såg ut som ett faktiskt hem.
2. På lappen bredvid mitt fönster (tredje bilden) står det ”MIG 1 – MÅSEN 0”. Funta på vad det betyder, ni!