Vad sjukt! Ni vet att man kan skicka sms till 118 118, så där som det står i reklamen att man ska göra om man har ett namn men inget nummer. Jag har gjort det några gånger men typ hälften av gångerna har jag fått tillbaka ett felmeddelande som lyder ungefär:
Tyvärr finns ingen information om Svensson Storgatan 10 Stockholm. Detta kan bero på: ej publicerat nr, fel skrivet eller fel stavat.
Och då har jag förstås tänkt att jag har stavat fel eller att personen inte står med, och inte tänkt mer på det.
Men idag behövde jag nå en person som jag inte hade numret till. Jag skrev in hans efternamn, gatuadressen med nummer och sist Stockholm. Det plingade till: ”Tyvärr finns ingen information …”
Eftersom jag visste att namnet var rättstavat ringde jag upp 118 118. Damen som svarade gav mig numret jag hade frågat efter och när jag klagade på sms-funktionen kopplade hon mig genast till en annan dam.
– Hallå, sa jag, varför är er sms-funktion så usel?
– Jamen hur skrev du in uppgifterna, frågade damen, skrev du orten före gatan? Det måste man nämligen göra förstår du.
– Meh! utbrast jag. Hur ska man veta det?
– Den informationen kan man ladda ner från nätet, svarade damen förbindligt.
Jag blev helt förbluffad över att jag inte tänkt på att ladda ner information från nätet utan istället bara lallat iväg och skickat mitt sms, vilket kan ha berott på att Eniro beskriver tjänsten som ”busenkel”.
– Jaha, men då tycker jag att ni kunde informera lite bättre om det, sa jag, till exempel skicka med en förklaring när man får ett felmeddelande (senare upptäckte jag att Eniro påstår att de redan gör det under rubriken ”Vad händer om uppgiften saknas?”).
– Jo ja, svarade damen, vi gjorde det förut men de ändrar ju meddelandena då och då mummel mummel …
– Jaha, men då vill jag ha tillbaka mina pengar som jag har förlorat på att ni inte har varit tydliga! sa jag strängt.
– Men ska vi säga så här då, sa damen, att jag skickar en biobiljett och en liten sms-handbok, ska vi säga det?
Hon kanske inte visste det men hon sa det magiska ordet: biobiljett – så jag svarade bara helt snällt ja tack och så la vi på. Barnen blev hemskt upprörda och tyckte att jag hade mesat ur totalt och att jag borde ha begärt hundratusen kronor. Men vadå, jag älskar ju att gå på bio och förresten har jag inte skickat mer än kanske fem såna dåliga sms. Mannen var lika obarmhärtig och sa att det bara är lättlurade stackare som överhuvudtaget använder tjänsten.
Well well, jag tänkte bara att om det finns fler lättlurade därute så kunde ni få veta att Eniro bjuder på bio om man ringer och ber snällt.