Tänk om tonåringarna skulle ställa samma krav på oss

Snart är det Valborg, till alla tonåringars föräldrars stora sorg. Systembolaget kör med sitt vanliga dubbel-tänk och gör reklamfilm med en psykolog som uppmanar föräldrarna att sätta gränser – för sina barn.

Samtidigt citerar man Folkhälsoinstitutet som säger att vart femte barn i Sverige lever i en familj med förhöjd alkoholkonsumtionen. Och eftersom vuxna är barns förebilder, är risken stor att dessa barn ska få alkoholproblem senare i livet, skriver man.

Det låter ganska troligt. Barn gör ju inte som man säger – de gör som man gör! Min generation fick inte heller dricka när vi var unga. Ändå är det tydligen minst var femte av oss som har alkoholproblem.

Kanske är det sant att alkoholdebuten sker allt tidigare. Enligt Socialstyrelsen togs i fjol 507 barn i åldern 0—14 år in i sjukhusens slutenvård för alkoholintag. Det är lätt att få panik som vuxen.

Lösningen är – som vanligt – att sätta gränser. För sina tonåringar. Nolltolerans gäller. Lås in barnen om det behövs. Gör vad som helst – bara du slipper ta ansvar för ditt eget drickande.

PS Mitt snack om unga och alkohol i P1 i fredags

19 thoughts on “Tänk om tonåringarna skulle ställa samma krav på oss

  1. Har du koll på ÖPP? Det är en grej som startade i Örebro som kort sagt går ut på att föräldrarna i en klass tillsammans diskuterar fram vad som gäller. Oftast kommer de fram till just det: Barn under 18 ska inte dricka.

    När man utvärderar det där så visar det sig att det funkar jäkligt bra. Barnen i de här klasserna dricker betydligt mindre än barnen i de klasser där föräldrarna inte gjort överenskommelser.

    Att barn ”gör som man gör” är nog sant i vissa lägen men det mesta tyder på att de ganska ofta gör som man säger också… :-)

  2. Ibland är det extra skönt att vara helnykterist :-) Mina barn kan glömma att jag köper ut till dem. De kan aldrig komma med argumentet ”men du dricker ju” till mig (sin far blir det svårare till han tar sig en öl till maten ibland). Förhoppningsvis kan vi lära barnen att alkohol inte är en nödvändighet.

  3. Det finns en massa saker som jag som vuxen förutsätts kunna göra på ett ansvarsfullt sätt – rösta, köra bil, gifta mig, försörja barn, ta lån i banken – men som är no-goes för omyndiga barn och ungdomar. Jag är benägen att betrakta alkoholbruk på samma sätt faktiskt.

    Jag har så himla svårt att se varför jag skulle bjuda mina barn på alkohol hemma. Tanken om avdramatisering tycks inte ha någon motsvarighet i verkligheten, inte som strategi att rekommendera för alla och envar. Och månne är jag trög, men vad menade du med att vi vuxna måste ta ansvar för vår egen inställning och vårt eget förhållande till alkohol? Är det hyckleri att jag som vuxen kan ta ett glas vin eller två till middagen medan jag förväntar mig att mitt omyndiga barn dricker läsk eller vatten, eller hur tänker du?

  4. Jag blir helt förstummad när jag hör att man i dagens upplysta Sverige kan tänka sig att vänja sina barn vid den drog som hänger ihop med 80 procent av alla våldsbrott. Särskilt som vetenskapen uppenbarligen om och om igen lär oss att barn som dricker hemma är dom som också dricker borta. Sen har du kanske fel när det gäller vår generation. Jag minns att normen på sjuttio och åttiotalet faktiskt var att ge sina tonåringar vin eller öl till maten. Jag fostrades in i vindrickandet som en omistlig del av vuxenlivet och pilsner som en del av det manliga. Det låter jag mina barn slippa.

  5. ab says:

    Håller förstås med.

    Hade en gång när killarna var i tonåren vuxenfest med arton personer (valborg, kanske?) och sa till om noll sprit just den gången, bara för att visa tonåringarna att det faktiskt går. Alltså inte ens vin. Visst, visst, sa alla arton och satte sig snällt vid långbord i stugköket och åt god mat utan vin, sprit eller öl. (Snälla och förstående vänner!)

    Resultatet? Nja. Just inget. Men de fick i alla fall en demonmstration i att man kan tänka och agera utanför burken.

    Sedan såg de just ingen alkohol hemma hos oss annars heller, eftersom mitt intresse för det är starkt begränsat.

  6. Pierre, jag känner till ÖPP och jag tycker att det är ett bra initiativ. Jag är för alla sätt där man pratar med varandra och med barn om vad man tänker och tycker.

    Däremot måste jag säga emot om det där att barn gör som man säger. Jag har tappat räkningen på alla tonåringar jag har träffat i mer eller mindre berusat tillstånd, trots att deras föräldrar hävdar att de har förbjudit sina barn att dricka.

    Det är naturligtvis ingen orsak att ge upp diskussionerna. Bara man inte tror att förbud hjälper. För det gör de inte.

    För min egen del är jag säker på att förbud gör mer skada än nytta.

  7. BBBeata, även om helnykterhet inte är någon garanti för att få nyktra barn tror jag säkert att det är en inspiration för ungarna, på sikt iallafall.

  8. cruella, jag vet vad du menar och det är klart att det finns saker som är helt olämpliga för barn men inte för vuxna. (Visserligen tror jag att vi ofta är ute och cyklar när det gäller att göra de där åtskillnaderna, men det ska jag inte gå in på nu.)

    Alkohol är helt klart en av dem, och jag tycker inte alls att det är konstigt eller hycklande att du dricker fast du inte vill att ditt barn ska dricka.

    Jag skulle aldrig i mitt liv föreslå dig att bjuda dina barn på alkohol. Jag känner inte dig eller dina barn och har ingen aning om hur de fungerar. Jag ser inte det som en strategi för alla och envar.

    Jag har absolut ingen patentstrategi. Skulle någon ändå vilja be mig om råd skulle jag säga: prata med ungen, fråga vad han/hon tycker själv, vad han/hon tänker. Berätta vad du tänker, tror, bekymrar dig för. Försök lita på ungen så mycket du kan, och berätta att du vill försöka göra det. Tala om hur du tror att du kommer att reagera om han/hon ändå dricker, och varför. Fråga vad han/hon anser om det.

    Och var ändå beredd på att det kanske inte hjälper.

    Förbud, som i order utan diskussion, ser jag som en extremt dålig strategi.

    Du frågar vad jag menar med att vi vuxna måste ta ansvar för vår egen inställning och vårt eget förhållande till alkohol.

    Jag menar att vi måste börja där. Annars kommer det aldrig att ske någon verklig förändring!

  9. Anders, jag håller inte alls med om att dagens Sverige är så himla upplyst :)

    Men du har nog missförstått mig, jag har ju aldrig sagt att man ska vänja sina barn vid någon drog. Jag skriver bara att det är galet, i mina ögon, att köra med en auktoritär nolltolerans gentemot sina barn SAMTIDIGT som man inte ägnar sitt eget beteende, och vår kultur, en tanke.

    Du skriver att vetenskapen lär oss att barn som dricker hemma är dom som också dricker borta. Det tror jag inte på. Jag har sett de där undersökningarna och jag tycker att forskningen i dem är ruskigt bristfällig. Den tar inte alls hänsyn till hur föräldrarna + övrig vuxen omgivning förhåller sig till alkohol. Dessutom känner jag personligen flera barn som blivit bjudna hemma men ändå tar ansvar för sitt drickande borta. Tyvärr är de betydligt färre än de många, många tonåringar jag har träffat som super skallen av sig borta, fast de inte får dricka hemma.
    Naturligtvis finns det också barn som varken dricker hemma eller borta. Alla är olika.

    Du skriver att normen på sjuttio och åttiotalet var att ge sina tonåringar vin eller öl till maten. Det stämmer inte alls på mig eller mina kompisar. Vi var väldigt hårt hållna av våra föräldrar, och gick bakom deras ryggar varje helg.

    Du skriver att du vill låta dina barn slippa fostras in i vindrickandet som en omistlig del av vuxenlivet. Jag tycker att det låter helt rätt.

  10. Vi har möttt olika normer under vår uppväxt, uppenbarligen. Av det kan vi lära att inte generalisera utifrån egna upplevelser. Det finns uppenbarligen olika bilder av livet på sjuttio- och åttiotalet. MIna erfarenheter kommer huvudsakligen från vit medelklass i mellansverige och senare i Göteborg och Malmö. Jag är medveten om att det inte är hela sverige..
    Om vi kan vara ense om om att alla droger skadar, borde vi också kunna vara överens om att det är något som vuxna människor får ta ställning till för egen del i enlighet med samhällets regler. Därför tror jag att ett totalt drogtabu för sina omyndiga är bra. Vetenskapen må vara bristfällig, men det förefaller vara en konsekvent linje.

  11. Vi kan vara överens om att inte vara överens! Bristfälligt men konsekvent, det funkar inte för mig :)
    Och samhällets regler räcker inte heller. Det måste vara bra regler, annars får det vara.

    Sån är jag :)

  12. ab says:

    Mina ungar fick definitivt inte vare sig vin eller öl till maten, och jag kände heller inga andra föräldrar som hade den linjen. Min mamma ville ge mig vin med vatten i när jag var barn – alltså barn, åtta, nio år – vilket jag tyckte var suspekt då och tycker är suspekt nu.

    Sedan finns det en aspekt till att ta med i beräkningen: Tonåren är en tid av misstag, rebellisk inställning och frigörelse. I vissa avseenden måste en tonåring helt enkelt göra tvärtemot vad mamma och pappa vill. Då gäller det att stå fast vid sin inställning, tror jag, även om man anses vara mossig och hopplös några år.

    Har barnet verkliga anlag för alkoholism blir förstås frågan en helt annan.

  13. Mina barn är inte i alkoholåldern ännu. Men äldste sonen är 12 nu så visst finns det en viss oro inför hur det kommer bli om några år.

    Tycker nog själv att jag och andra vuxna i min omgivning är bra mycket stadigare med regler och gränser än vad våra föräldrar var när jag växte upp (blev tonåring i mitten av 80-talet). När jag tänker tillbaka på bristen av vuxenansvar och den totala friheten vi hade så ryser jag. Måtte inte jag själv drabbas av samma handfallenhet när mina barn når tonåren!

  14. Monica: utan att måla fan på väggen vill jag bara säga att det är många tolvåringar som redan dricker. När ett av mina barn gick i sexan i en skola på Värmdö kom det fram att några av barnen hade druckit ”häxblandning” på en klassfest.

  15. Varför inte kräva en rejäl hemmaförälderlön på ca 100 000 kr för första barnet och med tillägg för nästa barn och som räcker till yngsta barnet börjar skolan och sen på halvtid tills 12 år? Skulle det vara så omöjligt?

  16. Daniel says:

    Alkoholkonsumering bland tonåringar idag beror inte på föräldrarna i för stor utsträckning. Nolltolerans kan leda till att barnen leker rebeller och får för sig att dricka i alla fall. Men inte ens det är en stor anledning till att tonåringar dricker idag. Jag vet själv.

    Idag så påverkas folk mycket av vad deras vänner gör och så har det säkert alltid varit. Man börjar röka dricka eller ta droger bara för att alla runtomkring en får för sig att göra det. Det handlar inte i stora svängar om vad föräldrar kan göra år sina barn utan vad barnens vänner och nära stående medmänniskor kan göra. Att utbilda tonåringar som i sin tur kan ta hand om de yngre som konsumerar vore antagligen en väldigt bra lösning. Jag vet att folk i alla fall lyssnar på mig när jag ber dem lägga ner flaskan vid de tillfällen som de får för sig att ta fram den.

    Man kan dra strån till undersökningar angående barn som lever med alkoholiserade föräldrar också. Ett barn som lever i en sådan familj blir ofta centrumet för langningen inom kompisgruppen. Fokuset läggs då på att den tonåringen kan fixa dricka på ett enkelt sätt och därav så får de en minuspoäng i undersökningarna.

    I kort så anser jag att tonåringarna runtomkring de som dricker har MYCKET större ansvar i det hela än vad föräldrarna har. Utbilda mer ungdomar som kan röra sig bland sina medmänniskor och hindra alkoholen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *