Den 8 september är min favoritdag på hela året. Dels är det den sista riktiga sommardagen. All värme efter den åttonde är bonussommar eller smyghöst.

Dessutom är det min födelsedag! Yngsta dottern (hon med James Bond-bloggen) skickade mig följande grattiskort. Snyggt va?

Sean på sängkanten

Jag gillar verkligen födelsedagar. Det är olika, jag vet, i vår familj är det ungefär 50-50. Men jag gillar dem stenhårt. Det ska vara tårta och sång och presenter på morgonen (och i år låg jag och väntade så länge att jag somnade om och drömde att familjen hade struntat i alltihop och gått hemifrån, så när jag klev upp ur sängen så var det inte de som hade prasslat utanför dörren utan en massa ryska agenter med schäferhuvuden som stirrade uttryckslöst på mig. I drömmen alltså.).

Presenterna behöver inte vara många eller dyra. Det bästa är böcker och presentkort. I år fick jag två böcker och två seriealbum som jag hade önskat mig:

1. Ursula K LeGuin: Tehanu
2. Lotta Lotass: Tredje flykthastigheten
3. Martin Kellerman: Rocky, vol. 8
4. Jan Berglin: Berglinska tider

Och så några andra saker. Ett par väldigt trevliga presentkort. Ett såg ut så här:

presentkort på fyra åk

Jag tog ut det samma dag och cyklade tillsammans med giverskan till Gröna Lund efter jobbet. Vi gick in (billigt eftersom jag går in på presskortet och hon på sitt Guldkort som hon köpte för egna sparpengar i våras) och strövade omkring en stund innan vi gick till Pop-Expressen, som var hela målet och meningen med vår färd.

popexpressen
pop! expressen!

Grönan är bäst på sensommaren och Pop-Expressen är bäst alltid. Bäst av allting. Om ni inte har åkt Pop-Expressen så kan jag rekommendera det varmt, hett och glödande. Man virvlar runt i dånande trancetoner som en dansande dervisch, det är som en religiös uppenbarelse och en orgasm, samtidigt, till musik.

Man måste åka två gånger. Första gången för att skrika så att man blir hes. Andra gången blundar man och somnar nästan. Sen blir man illamående och vill inte åka igen förrän nästa år. Praktiskt! Och allt till det facila priset av 60 kronor (fyra åkkuponger).

Sen cyklade vi hem igen och åt middag. Jag fick en specialdukning med mycket glitter och blänk:

Vi åt det sista av tårtan till efterrätt och sen såg vi på Beauty and the Geek och Idol 2005. Båda var olidligt spännande! (Det hade jag inte kunnat erkänna förr i tiden men nu jag ju äldre och klokare.) Sen var jag så trött av all uppståndelse att jag somnade så fort jag la huvet på kudden. Världens bästa födelsedag, i år igen.

One Reply to “Världens bästa Pop-Expressen”

  1. Personliga presenter är roligast tycker jag. Fick en gång ett ”slavhäfte” av äldsta dottern. Där fanns kuponger på diskning, städning, matlagning och barnpassning, tror jag att det var. Tyvärr tyckte jag häftet var så fint att jag inte har velat använda någon av kupongerna :-)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *