Hur begraver man någon som inte sagt ett ljud om hur de vill ha det? Eller jo, min mamma hade sagt en enda sak: hon ville att Lars Collmar skulle begrava henne. ”Du fattar att det blir en religiös begravning då?” sa jag. Min mamma var en övertygad ateist, men hon kände Lars sen många […]
Etikett: Lull
Så beredd man nu kan vara
Häromnatten drömde jag att jag satt vid min mammas säng och pratade med henne. Hon var frisk och glad och pratade bra. Jag kramade om henne. När jag vaknade var jag fortfarande glad, inte förrän jag satte på tekokaren kom jag på att det bara var en dröm. Tre timmar senare ringde läkaren på sjukhemmet […]
Min mamma, Silvia och en afton i Underlandet
Min mamma fick en inbjudan till ALMA-priset i våras, och efter mycket tvekan tackade jag ja å hennes vägnar. Tvekan för att jag inte visste då om hon skulle bli sämre och kanske inte alls orka med det, men också för att jag inte har varit ute med henne själv så länge, en hel kväll, […]
Min mamma!
DN Kultur skriver idag om Kamratposten. Under den stora artikeln om nya chefred Ola Lindholm finns en tidslinje, där min mamma får rätt bra cred: I Margareta Toss får tidningen en redaktör som så småningom gör den värdsledande i sitt slag. Min morsa var chefred på KP från 1957 till 1983 och skrev några hundra […]