annaxt
Nu sitter jag på tåget hem från Göteborg, världens kanske trevligaste stad. Jag fick den absolut sista platsen på tåget, i bortersta hörnet av familjevagnen. Bredvid mig sitter en tonårstjej som är hungrig, trött och allergisk mot nästan allting, speciellt högljudda småbarn. Nyss ställde sig en knatte bredvid henne och frågade ”Vad gör du? Vad gör du? Vad gör du?” fast hon inte gjorde någonting alls utom att tugga lite på sin mobil. Hon stirrade på honom utan att svara tills han leddes bort av sin mamma.
Det var roligt att vara på bokmässa, speciellt när man inte var inne på själva mässan som är stor och svettig och rörig. Jag bodde tillsammans med Lotten hos snälla Helena och hennes totaltrevliga familj. Första kvällen gick jag med Lotten på prisutdelningsfest där fel tidning vann (det skulle såklart ha varit Språktidningen).
Andra kvällen blev jag bjuden på middag hos urgamla kompisar i Lerum, och däremellan var det bloggträffar, barmingel och rundvandringar i Göteborg.
Lotten suger i sig en fransk mojito och kommer strax att bli galen, full och ramla omkull.
Och bokmässan förstås, i sällskap med NoS-Lena och Karin. Roligaste föreläsningarna var SF-kanonen (se nedan), Cecilia Hagen/Denise Rudberg och Plura Jonsson/Ebba Forsberg. Plura var kul och intressant men hade alldeles fel – han sa att konsten går före nästan allt annat och att man därför inte kan ta hänsyn till vad ens vänner eller familj tycker om det man skriver på sin blogg.
Iallafall var det en rolig helg! Det var roligt att vara alldeles på egen hand, med nya stövlarna och väskan packad med outfits, speciellt utvalda av dottern. (Tyvärr kunde jag inte ha koftan alls, förlåt Isabel men det var så varmt på bokmässan, värsta tropiska hettan!)
I väskan fanns också tre böcker som jag trodde att jag skulle läsa ut på tåget. Jag hade sett framför mig hur jag skulle sitta i fullkomlig underbar ensamhet och läsa hela vägen ner till Göteborg, men självklart satt jag och pladdrade med mina resgrannar större delen av resan istället.
Så även på nu hemresan. För en stund sen frågade jag tonåringen om hon skulle äta och så gick vi tillsammans till restaurangvagnen, men de hade ingen laktosfri mat alls, inte ens en banan. Dåligt SJ! Hon var iallafall en väldigt rar fjortonåring som kom från Skinnskatteberg, tydligen den tråkigaste byhålan i världen. Hon ville plugga till stylist och flytta till Skåne där det kanske händer lite mer än i Skinnskatteberg. Eftersom hon skulle byta tåg i Örebro och få vänta där mer än en timme gav jag henne boken som jag fick av dig Helena, hon blev jätteglad! Hoppas det var okej, hon berättade lite om sin familj och jag tror att den kommer att passa henne perfekt.
Ett mycket bra val av mottagare till boken! Kunde inte blivit bättre. PS. Maken har fått fel namn i bildtexten (rätt i Flickr däremot :)
Men hur trött var inte jag i natt då. Bra att du välsignade bokbortgivningen, jag tror också att den hamnade hos rätt läsare!
<>”Galen och full ramlade jag omkull”<><>– en nutidsskildring av Lotten Bergman<>Några röster:— En målande beskrivning av blogglivets baksidor. /Bo Ek, SDS— Sällan har jag skrattat så rått åt så lite. / My Ok, SvD— En generationsroman på min ära!/Kim Ahk, DN
Tack för det där med Språktidningen (att vi borde vunnit alltså). Men vi var väldigt glada bara för att vara en av fem nominerade till < HREF="http://www.fsk.net/pris.html" REL="nofollow">Kulturtidskriftspriset<>. Hursomhelst, jag åkte hem igår kväll med SJ och även jag hade resesällskap med allergier. För henne blev det chips och rödvin. Kul diet, men ingen middag.
Lotten: en kioskvältare! (boken alltså, inte du)
Patrik, det fanns flera skäl till att Språktidningen borde ha vunnit över OEI. Den har fler intressanta artiklar om språk, den är rosare, den har ett roligare domännamn och den är betydligt lättare att ropa på om man har tappat bort den.