annaxtFredrik Livheim är psykolog och jobbar i Kometprogrammet. Han menar att det finns strategier för att få samarbetet i familjen att fungera smidigare. En av dem är jag-budskap:
Hur vi säger någonting betyder mycket för hur den som lyssnar kommer att reagera. Det är lätt att glömma bort, särskilt när man är upprörd, men man behöver ju bara gå till sig själv för att påminnas om hur mycket vissa tonfall eller vissa ord kan få en arg, glad, snäll eller ilsken.
Pappan som alltid försökte tänka ”Jag, jag, jag …” när en konflikt började virvla upp är nånting bra på spåren. ”Jag + känsla” är en magisk formel när man är arg eller vill framföra kritik. Psykologerna kallar det ett Jag-budskap och klappar händerna när de hör det.
Att börja kritik med ”du är” eller ”du gör” är tvärtom oftast att be om bråk. Dels för att det kan ifrågasättas, dels för att det ofta är en attack på den andre. Det är lätt att ta till när det känns som att den andre gör fel. Som när man säger ”Du lyssnar aldrig på mig!” – men det påståendet kan både uppfattas som kritik, som överdrivet och som felaktigt.
Men om man nu vill få ur sig ”Du lyssnar aldrig på mig!” ändå, fast översatt till ”Jag + känsla” så blir det något i stil med ”Jag känner att du inte lyssnar på mig, och då blir jag ledsen för jag vill nå dig”. Lite längre kanske, men mycket lättare att ta in för den som hör det.
del 10: Att bekräfta den andres känslor
Den här texten ingår i broschyren Närkontakt, Om tonåringar och föräldraskap som jag skrev i mars 2006 på uppdrag av Stockholms Stad, och i samråd med psykologer i Kometprogrammet. Broschyren skickades ut till alla familjer med barn mellan 13-17 år i Stor-Stockholm. Du kan läsa alla texterna här, eller gå till broschyrens hemsida där du även kan ladda ner den som pdf-fil.
Hej, lärde mig Jag-budskap på terapi för några år sedan men glömde bort vad det var. Här hittade jag vad det var. Ska använda det, har jag tänkt, idag vid möte. Jag gillar att det stod bra om detta på denna sida (jag-budskap i beröm) ).