Fredrik Livheim är psykolog och jobbar i Kometprogrammet. Han menar att det finns strategier för att få samarbetet i familjen att fungera smidigare. En av dem är att bekräfta den andres känslor:
Ibland blir det konflikt för att den andre inte känner sig sedd eller bekräftad. Vi testar den här dialogen:
– Mamma, jag vill ha en moppe, alla andra har ju det.
– Nej har jag sagt.
– Du lyssnar ju aldrig!
Det kan vara svårt att bekräfta den andres känslor om vi tycker tvärtom. Men man kan försöka se den andres perspektiv, bekräfta hennes känsla – och ändå säga det man vill ha sagt. Två exempel:
– Mamma, jag vill ha en moppe, alla andra har ju det.
– Jag förstår att du vill ha en moppe när flera av dina kompisar har en. Jag önskar att jag hade mer pengar så jag kunde köpa en åt dig, men det har jag inte.
Eller:
– Jag hatar att städa! Jag tänker inte dammsuga!
– Jag kan förstå att det känns tråkigt, och att du är trött. Vi har ju kommit överens om att du skulle dammsuga, men det behöver inte vara precis nu, bara du gör det innan middagen.
Tricket här är alltså att uttrycka vad vi tror att den andre känner, eller sätta ord på vad den andre uttrycker. Ett bra sätt att börja på är med ”Jag förstår/hör/ser att du är/känner dig …”.
del 11: Förutsägbar, rimlig och konsekvent
Den här texten ingår i broschyren Närkontakt, Om tonåringar och föräldraskap som jag skrev i mars 2006 på uppdrag av Stockholms Stad, och i samråd med psykologer i Kometprogrammet. Broschyren skickades ut till alla familjer med barn mellan 13-17 år i Stor-Stockholm. Du kan läsa alla texterna här, eller gå till broschyrens hemsida där du även kan ladda ner den som pdf-fil.