Obs! Om du är den känsliga typen som stänger av när det är obduktionsscener på tv, hur mycket blänk de än riktar mot de onämnbara delarna, bör du inte läsa det här. (Jag är en sån typ, men bara när det är på tv. Verkligheten är betydligt mer uthärdlig.) Ett av mina uppdrag på MSB […]
Etikett: resa
Under tiden: Följvärt
Jag ska ut och resa: först till den gröna ön och dottern där, sen på kurs i London i en vecka. Poliskurs! Men jag ska inte bli polis. Trodde ni det? Jag ska vara med som besökare när engelska poliser utbildar sig till Family Liaison Officers, alltså poliser som är drabbade familjers kontaktperson gentemot polisen […]
Läs och lär, RyanAir
I torsdags morse bokade jag en flygbiljett till Kalmar. Jag skulle vara på en begravning på Öland 10:00 fredag morgon, och det fanns bara två flyg: ett med SAS och ett med Kalmarflyg. Båda var framme cirka 09:35, men Kalmarflygs biljett var betydligt billigare, och de flyger från Bromma, så jag valde dem. Jag borde […]
Max den modiga luffaren
(Kom just på att jag redan har skrivit det här inlägget en gång. Men se det som en favorit i repris, som varav hjärtat är fullt och som okej då, hon får väl tjata om det där igen.) Ibland tittar jag på mina barn och tänker att det är ändå bra märkligt hur kloka och […]
Katastrofalt i England (med uppdateringar)
Åkte till London i lördags. Ännu en jobbresa, och ännu en chans att träffa dottern. Jobbet gällde som vanligt kriser och katastrofer: jag och tre kollegor skulle träffa krisfolk i London en dag och delta i en konferens om katastrofer i Newcastle två dagar. Lustigt nog började katastroferna redan tidigt på lördag morgon, då dotterns […]
Fisk och potäter
Irländaren poppade ut och köpte middag på en chippy igår. Fish & chips. Är inte det världens konstigaste mat?
Irländsk dagbok
Är på kombinerad jobb- och nöjesresa på Irland och i England. Nöjet är att hälsa på Isabel i hennes nya hemstad Bangor utanför Belfast, där hon bor med sin pojkvän. Julia är också här. Jobbet är att delta i en konferens om vad folk behöver för stöd när de har varit med om en katastrof […]
Och så var vi bara fyra
Äldsta sonen har rest iväg igen. Jag borde ha vant mig vid att vara bågen som snällt får stanna kvar när pilen flyger, men det har jag inte. Det känns lika stort och häftigt nu som när han reste ett halvår i Asien som tonåring, eller när han bodde i Amsterdam för några år sen. […]