Första gången jag gick med P i fjällen trodde jag att jag skulle dö. Det var två mil till stugan och varje gång jag föll ihop i en liten gnällande hög sa han ”Nu är det bara lite kvar!” vilket ju var helt osant. Jag var typ 25 och hade inköpt snygga promenadskor i röd mocka. Vadå, skulle vi inte promenera kanske? Vem vill ha fula kängor? Halvvägs uppför tredje backen grävde jag hysteriskt fram hårborsten och mascaran ur ryggsäcken och kastade dem på marken – jag hade just insett att de bara var dödvikt i ödemarken och jag orkade inte bära ett milligram mer än nödvändigt. (Jag fick naturligtvis plocka upp dem igen. Man ska inte skräpa ned uti naturen.)
Men det blev ändå många fler somrar i fjällen. P jobbar som stugvärd åt STF vart och vartannat år och då åker vi andra upp och bor en vecka eller två i hans stugvärdsstuga. Varje år är det olika stugor.
Och nu har jag fått fjällen i blodet. Det börjar surra som mygg i kroppen i januari varje år. Fjällen suger. Den krispiga luften, vädret som växlar från timme till timme, de vilda urgamla bergen. Renarna, fiskarna, hararna. Det iskalla vattnet i sjöarna. Tystnaden. Veden man måste hugga. Fridfullheten. Framförallt den.
klicka på bilden för att komma till fjälldrömmar |
ÄLSKA fjällen!
Hälsa på i sommar cruella?
Hahaha – vad jag skrattade åt promenadskorna och mascaran…! Var tvungen att läsa högt för maken – som är ungefär lika obevandrad (!) i fjällen som jag.
Fast när jag ser bilder som den i inlägget tänker jag att jag nästan önskar att jag hade någon som kunde släpa upp mig dit, och tvinga mig att vandra två mil och andas krispig fjälluft och tystnad… Hm. En punkt för bucket-listan, helt enkelt!
Tack för en god historia! :-)
Hej Jenny, kul att mitt sorgliga beteende kunde vara till glädje! Det är absolut värt mödan, jag lovar. Om någon som är så lite friluftsmänniska som jag (och dessutom så otränad) frivilligt kränger på sig ryggan varje sommar och trotsar mygg och uppförsbackar, då förstår man att det är nåt alldeles extra :)
Gärna hälsa på om det funkar med övriga planer. Lite grejer på gång.
Om inte i år så kanske nästa. Fjällen är kvar.