annaxtAllt om barn har idag en hårt vinklad och tendensiös artikel om Anna Wahlgrens sömnmetoder. Den sätter inte sömnmetoden i sitt sammanhang och nämner inget om de andra metoder som rekommenderas av barnläkare, och har inte med ens en bokstav om vilket kaos man kan befinna sig i som utmattad förälder.
Jag har använt Anna W:s metod vid ett tillfälle för sexton år sedan. Den fungerade som en dröm. Den var det enda vettiga alternativet i den situation vi befann oss i då. Den var det minst kränkade av de alternativ som jag då uppfattade fanns. Den var över på en natt.
Anna W:s metod måste sättas i ett sammanhang. Den är till för föräldrar i kris. Den är en livräddare. Den är tusen gånger bättre än fem-minuters-metoden, sömntabletter eller långvariga försök att tvinga barn att sova i egen säng. Rätt utförd tar den oftast en natt, högst tre nätter.
Om jag fick en bebis igen skulle jag förhoppningsvis inte hamna i en sån sömncirkus som jag gjorde för sexton år sen, eftersom jag idag skulle ha helt andra förväntningar på bebisåren, och jag skulle sova tillsammans med mina barn. Om man sover nära sina barn – i samma säng eller tätt intill i samma rum – så minimerar man risken för att sömnproblem ska uppstå över huvud taget. Men det handlar också om vad man har för förväntningar.
Samsovning är tveklöst den bästa, mest effektiva och minst konfliktfyllda metoden som finns. Men för alla de föräldrar som passerat gränsen, som är vettlöst sömnlösa, som är på förtvivlans brant, som tror att de kommer att bli galna om de inte får sova och som inte har någon som kan avlasta dem på ett vettigt sätt – för dem och deras bebisar är Anna Wahlgrens sömnmetod, utförd rätt i högst tre nätter, en riktigt bra livräddare. Så snart den är utförd kan man gå tillbaka till normalt, respektfullt samsovande.
Läs vad andra skriver om sömn, sömnmetoder, Anna Wahlgren, samsovning, barn
Jag tror du måste läsa på lite mer om Annas metoder innan du försvarar dem. Det handlar näppeligen om 3 dagar och det handlar inet om att gå tillbaka till samsovning. Du vet väl att Anna kallar samsovande föräldrar för ”gosedjursföräldrar” och menar att de utnyttjar sina barn för att tillfredställa sina egna närhetsbehov? Nä – läs du lite mer innan du uttalar dig tycker jag.
Jag håller med Mamsen. Gå in på Anna Wahlgrens forum och läs.
Jag håller med dig om att det kan vara en livräddare, men har svårt för Anna Wahlgrens metod…och fem-minuters-metoden framförallt. Och att hon (tidigare iallafall) tar emot föräldrar hemma hos sig och tar bebisen (som aldrig träffat henne tidigare) själv första natten (som bebis skulle man ju sova hela natten av bara chocken) tycker jag är… lite läskigt faktiskt.
Samsovning är bra, synd att alla (inlusive Anna W) inte fattar vitsen. Man ska ju förstås inte göra något man inte trivs med, men det är synd om dem som känner att de gör ’fel’ – när de gör något som känns bra och funkar.
Nanna
Jag är ingen expert på Wahlgren men det jag läst av och om henne gör att hon inte ens skulle få passa mitt barn. Hon har ingen respekt för barn.
Dessutom, även om vissa av hennes råd är bara till i krissituationer, så är de ändå kränkande och skapar en otrygg tillvaro.
Samsovning är det naturliga. Finns inga naturfolk som lägger ungarna i en hydda för sig, finns ingen gorilla eller schimpans som skulle drömma om att ens släppa taget om babyn. En äldre syster kan möjligen få hålla i den ett par sekunder.
Fem-minutersmetoden känner jag inte till. Nedtryckning av baby i madrass låter fruktansvärt, likaså att inte låtsas höra när babyn skriker eller låta den sitta fast om den har fastnat. Har man en partner låter det väl enklast att ta skift?
Med det vill jag inte ha sagt att sömnproblem för föräldrarna under spädbarnstiden är något man kan negligera. Tvärtom, jag minns väl känslan av total desperation. Det kan vara värt pengarna att ta ett hotellrum, skaffa en nattbarnvakt, vad som helst för att få sova ordentligt ibland. Sover man inte, kan man lätt tappa omdömet i umgänget med sitt barn av ren utmattning.
Artikeln är illa skriven och den låter inte någon annan än barnläkarna komma till tals.
Det är en häxjakt.
Journalisten har inte gjort någon riktig researsch, fruktansvärt illa underbyggd artikel.
Ähum… jag ser inte att Anna har sagt något om Anna W och samsovning…bara att hon skulle använda den metoden idag och INTE Anna Ws metoder….
Anna – jag håller med dig i det allra mesta. Dock måste jag höja ett litet varnande finger för detta med samsovning. Jag håller med om att det är mysigt, bra och tryggt etc men det FINNS indikationer på att det kan öka risken för PSD. Det finns givetvis inga entydiga siffror men ev. en ökad risk.
Till att börja med: den sömnmetod jag skriver om är den Anna W föreslår i Barnaboken. Min dotter var 10 månader och sov i en egen säng i samma rum som sina tre syskon. Hon var extremt kvällspigg och ville alltid komma upp tusen gånger efter att jag nattat henne. Av olika anledningar samsov vi inte då. Jag var helt galet trött den här perioden, kände mig yr och lättretlig på dagarna och mådde nästan illa av utmattning på kvällarna. Jag hade börjat känna att jag blev arg när hon inte ville sova, och det kändes inte alls bra.
Den natten jag startade kuren nattade jag henne, men när hon sen ville komma upp gick jag inte in och tände och tog upp henne som jag annars brukade. Istället gick jag in och la henne ner igen, buffade henne lite, sa godnatt med låg röst och gick ut igen. Detta upprepades flera gånger, jag minns inte exakt nu men kanske fem gånger under kvällen och tre gånger till under natten. Hon skrek och var arg några gånger. Jag väntade lite längre än vanligt innan jag gick in, några minuter kanske. Nästa natt vaknade hon och skrek en gång, men somnade direkt när jag kom in och buffade henne. Tredje natten sov hon hela natten, och alla nätter därefter. Någon månad senare, när hon lärde sig att gå, fick hon en ny låg säng som hon kunde komma och gå som hon ville från, och kom in till oss på natten ibland, oftast utan att väcka mig.
Idag har jag lagt ihop mina egna erfarenheter av samsovning med andras, och sett att det är den bästa metoden för att få barn att sova tryggt, så mycket de behöver. Det är den metod jag alltid rekommenderar till att börja med.
Sen vill jag säga att jag har träffat Anna ett antal gånger och sett vilken effekt hon har på bebisar. Hon utstrålar en självklarhet som alla bebisar blir lugna av. Jag skulle ha lämnat över mina barn till henne utan att tveka om det hade behövts.
Några bra länkar om barn och sömn:
< HREF="http://www.mothering.com/sections/experts/buckley-archive2.html#co-sleep" REL="nofollow">Barnläkaren Sarah Buckley svarar i Mothering om samsovning<>< HREF="http://www.mothering.com/articles/new_baby/sleep/mckenna.html" REL="nofollow">Professor James McKenna, expert på samsovning, svarar i Mothering<>< HREF="http://www.mothering.com/articles/new_baby/sleep/sleep.html" REL="nofollow">Mer i Mothering om sömn och samsovning<>< HREF="http://www.rodfagel.se/" REL="nofollow">Läs boken ”Mitt barn och jag”, finns att köpa på förlaget Röd Fågel.<> < HREF="http://annatoss.blogspot.com/2009/01/mitt-barn-jag-av-anna-elheim.html" REL="nofollow">Läs min recension här.<>
Vad menar du med ”buffa till henne”?
Annars kan jag inte se att det var någon kränkning att envisas och att gå in utan att tända ljuset, särskilt som hon ju inte var ensam i rummet (vilket jag antar att hon visste om).
Får jag berätta en liten historia?
Jag satt på tunnelbanan en gång och hade mittemot mig en ung mamma med en väldigt liten baby i bärsele, vänd mot mamman. Babyn gallskrek. Jag började prata med barnet, och det tystnade tvärt och lyssnade. När jag slutade prata skrek det igen, när jag pratade lyssnade det.
Gissa om jag var stolt över att kunna hjälpa till – och mamman och babyn fick lite ro åtminstone några tunnelbanestationer!
ab, att ”buffa” är en Anna W-term som betyder att vagga barnet på ett visst sätt – min variant var att stryka den liggande ungen över ryggen med ena handen samtidigt som jag knuffade mjukt med andra handen i baken, så att hela bebisen gungade lite, mjukt och rytmiskt.
Fint möte mellan dig och bebisen på tunnelbanan!
Hm. Undrar om jag skulle sova bättre med någon som strök mig över ryggen och puffade mig i baken? ;)
Men gah, jag tappar alltid ord så att det jag skriver ser ut att betyda något lite annat än jag tänkte.
Jag menade alltså: Undrar och jag <>också<> skulle sova bättre med någon som strök mig över ryggen och puttade mig i baken? För det funkade ju.
Hej anna toss! Tack för att du stödjer Anna Wahlgrens metoder, du är så kunnig och har fötterna på jorden. Det är så tryggt att ni finns, ni som stadigt och tryggt står fast vid våra naturliga instinkter, moderlighet och intuition. Ni som inte svajar för en dominerande läkemedelsindustri, barnläkares rädsla för ”icke-vetenskap” samt stressade föräldrars konstiga förklaringar till krånglande barn. Du bidrog till att min första tid med min lilla dotter (nu 8 månader) blev ljuvlig med din underbara bok ”bebishandboken”. Vilken magisk text som nybliven förälder! Tack! hälsn Annika
Men Anna Toss.. Det är inte så SHN ser ut IDAG. Många har vittnat om att den såg annorlunda ut förr, att den hade utrymme för mer självtänkande. Idag är det EN fast mall man skall följa.. Har du läst hur SHN ser ut idag?
Annika, vad fint du skriver om Bebisboken, och vad glad jag är att den gjorde nytta! Tack för dina värmande ord.
Katarina, min kommentar till dig blev så lång så jag var tvungen att skriva < HREF="http://annatoss.blogspot.com/2009/05/om-anna-w-bebisars-somn-och-att-tanka.html" REL="nofollow">en helt ny post<> :)
Åh Anna, jag är så glad över att ha hittat dig på nätet! Har din bebisbok alldeles bredvid mig. Du talade direkt till mig som nyförlöst mamma, oj, oj ,oj! Visste du att du och Vidarkliniken i Järna är de enda som utan pardon säger att det är Ok att ens bebis bara äter vegetariskt första året. Vidare uppskattar jag det fina avsnittet om vaccinationer som du skrivit. Skriv mer om detta är du snäll. Jag fick dock ångest eftersom jag lät vaccinera mitt barn vid 3 mån ålder. Lisa Fabre, författare till ”Mamma,pappa,barn” skriver också att hon avstod från att vaccinera sin son så tidigt. Ha det gott.
Bara för att klargöra: Anna Wahlgren tar tydligt avstånd från fem-minuters-metoden på alla sätt. Det är INTE hennes uppfinning. Hennes metod är Sova hela natten-kuren.
Om allt fungerade så bra med samsovningen skulle väl inga andra sömnmetoder behövas?