Idag är det tre år sen min pappa dog. Jag saknar honom så mycket. Jag vill kunna ringa honom och höra hans röst. Jag vill få hans brev och läsa hans handstil, allt darrigare med tiden. Jag skriver till honom fortfarande, men bara i tankarna. Jag tror att han läser dem faktiskt. […]
Etikett: döden
Begravning med familjen
Idag är det begravning. Jag har ont i huvudet, men det måste väl gråtas bort. Allting är i ordning, hyrbilen, blommorna, kläderna. Vi har inte haft nånting att göra med att ordna själva begravningen, ändå har det tagit massor med tid. För mig hade det kunnat få ta en månad till, för det känns så […]
Efteråt
Är du ledsen för allt du inte hann säga? frågade en vän som hörde av sig. Men nej, det är jag inte. När min lillebror ringde på morgonen och berättade att min pappa hade dött på natten åkte vi dit för att se honom en sista gång. Vi ringde hem barnen från sina skolor, hyrde […]
Förbjudna känslor
Tack ni som har mailat och kommenterat mina ”döden”-postningar (det är tydligen svårt att kommentera idag, ursäkta, jag ska undersöka varför!). Nilla L håller med Nina om att man får korkade kommentarer av omgivningen när man sörjer. Men jag har också fått brev om att det inte är så svart eller vitt som jag har […]
Hur döden är
Dessutom tror jag att döden är lätt och befriande. Dödsögonblicket kan nog vara både smärtsamt och skrämmande, särskilt om man kämpar emot (som man såklart gör). Kanske fortsätter hjärnans elektriska impulser att fungera ett tag. Alla krisfunktioner går igång, allt som sorterats in som väsentligt bläddras igenom i hopp om att hitta en utväg. Det […]
Som om döden vore en fiende
Jag tänker på döden jämt. (Det kanske har framgått.) Likt en filifjonka väntar jag mig alltid en katastrof. I min morbida fantasi har jag gått igenom alla tänkbara helveten – barnen dör, mannen dör, jag dör (fast det sista är inte så farligt, bara sorgligt för barnens skull). Inte så att jag egentligen tror att […]
Släppa taget, gå vidare
Tänk om man bara kunde släppa taget om de människor man älskar. Även när de dör. Istället dör man själv med dem. En stor del av en själv slocknar för alltid. Sorgen finns därinne, en mörk ocean av tårar. Alla människor sörjer, men hur mycket och hur länge verkar vara olika, mellan människor, tider och […]
Leva med döden
Ibland ringer telefonen på mitt jobb och sorgen fyller rummet. Någon som förlorat sitt barn, sina barn, ringer. Tårarna bränner bakom ögonlocken. Vi pratar om praktiska ting, blanketter, regler. Varje mening måste ta sats. Varje gång barnets namn sägs hettar det till av smärta. Ibland tar tårarna över helt. Jag lyssnar och väntar, kan inte […]