Var inte en egoistisk hamster – preppa för det allmänna bästa!

Det är bra att preppa, i lagom doser. Om inte annat är det bra att ha extra mat hemma även om en bara är sjuk i några dagar, eller stearinljus och tändstickor hemma om det blir strömavbrott.

Att hamstra stora mängder inför en kris är något helt annat, och inte det bästa sättet. Händer det något som på riktigt utsätter hela samhället för påfrestningar under en tid, ja då vill vi ju att alla ska orka med! Särskilt de som jobbar inom vården, de som kör transporter och bud och alla andra som står i första ledet för att vardagen ska fungera.

Här kan du bidra! Du kan också stötta de som inte har lika bra förutsättningar som du. Ju bättre förberedd du är, desto mer kan du hjälpa andra.

Och det bästa är såklart att börja i tid, innan krisen kommer. Här är några tips:

• Börja med att kolla vad du själv behöver ha hemma i en krissituation. Det skiljer sig förstås beroende på om du vill undvika en smitta, om din stad är översvämmad, om det är ett långvarigt strömavbrott eller något annat. Se sist i texten vad MSB föreslår för din hemberedskap!

• Planera för att handla lagom, i första steget bara det som du och dina nära och kära behöver. En tumregel kan vara att ni ska vilja och kunna äta upp/förbruka det som blir över, när krisen är över. Det kan gå snabbare än väntat!

• Känner du redan dina grannar? Annars är det här ett bra tillfälle! När krisen kommer är det bra att ha goda relationer till grannarna. Dels är det bra att du vet vilka som kan bli mer utsatta än andra: vilka i ditt hus, ditt kvarter eller ditt område är till exempel äldre, sjuka, konvalescenter, spädbarnsföräldrar eller nyinflyttade? Dels vilka som har kunskap om till exempel akutsjukvård eller amatörradio, vilka är bra på att bygga, laga mat eller att ta hand om barn? I en kris kan det bli nödvändigt att ta hand om varandras barn – kanske till och med att upprätta en temporär barnomsorg, om föräldrarna inte kan komma hem.

• Planera för möjligheten att du kan behöva ha en sjuk vän eller familjemedlem i karantän hemma hos dig.

• Är du chef, kanske arbetsgivare? Fundera på om de anställda kan jobba hemifrån tills krisen är över, eller ta igen förlorade dagar senare. Betalar du någon på regelbunden basis för att hjälpa dig med något (till exempel städhjälp, barnvakt etc)? Fråga hen om du kan betala även under de veckor ni inte kan ses på grund av krisen, så att hen har råd att isolera sig, och jobba in det efteråt.

• När du känner att det är dags att börja fylla på förråden, knacka på hos de som kan tänkas behöva hjälp och fråga om du kan handla något extra åt dem. Det gäller inte bara de som inte kan gå själva – ju färre som behöver vara ute och trängas med andra, desto mindre belastning för det övriga samhället. På samma sätt är det bra att handla tillsammans även om ni använder hemkörning. Transportföretagen behöver också spara på sina resurser och kan komma att prioritera de som behöver deras tjänster bäst, i en verklig kris. Ju fler som handlar tillsammans, desto bättre för den allmänna hälsan (och för miljön).

• Har dina grannar någon krislista? Dela annars med dig av din. Påminn dem om att ha ett rimligt förråd av sina nödvändiga mediciner hemma.

• Odla tillsammans om ni kan, för bra framförhållning. Egna grönsaker och rotsaker är bra stapelvaror.

• Köp in dyra saker tillsammans, om ni behöver något som underlättar i en kris (till exempel vattenpump, generator, vev- eller batteriradio eller något annat som kan finnas i ett gemensamt utrymme, eller där det behövs.

• Bjud in till en preppfika med de vänner och grannar som är intresserade. Kolla vilka som har särskilda kunskaper eller erfarenheter som kan komma till pass i en kris och hur ni kan samarbeta tills räddningstjänsten tar över.

• Diskutera vad som finns i närområdet. Nätverket Preppa tillsammans tipsar om att kolla var närmsta storkök med tillgång till ett strömaggregat finns; var sjukvårdskunnig personal samlas; vilka kvarters- eller samlingslokaler som kan användas som knutpunkter; om det går att träffa avtal med kommunen och lokala handlare så att mat som annars skulle förfaras kan tillredas och fördelas till gruppboenden, vårdinrättningar eller tillfälliga soppkök i grannskapet.

Serving tea at the community kitchen at Bardon, October 1942 / Queensland State Library, Flickr

• Gör en lista över vem som har vilken utrustning som kan behövas, inklusive utrustning för sjukvård, matlagning (till exempel utomhusgrillar) och bygg.

• Gör en lista på vilka husdjur som kan behöva tas hand om.

• Skapa digitala mötesplatser som chatt- eller Facebookgrupper eller ännu hellre: skriv och dela ut papperslistor med allas telefonnummer.

 

Hoppas att du hittade något användbart tips. I bästa fall blir det ingen större kris, men du har lärt känna en massa nya trevliga människor <3

 

 

”Tips för din hemberedskap (MSB, maj 2018)
Förutsättningar och behov ser olika ut, exempelvis om du bor på landsbygd eller i tätort, i hus eller lägenhet. Här får du allmänna tips för din hemberedskap. Använd det som passar just dig och dina nära. Gå gärna ihop om vissa saker och låna av varandra.

Mat
Det är viktigt att ha extra mat hemma som ger tillräckligt med energi. Använd hållbar mat som kan tillagas snabbt, kräver liten mängd vatten eller som kan ätas utan tillagning.

  • potatis, kål, morötter, ägg
  • bröd med lång hållbarhet, till exempel tortilla, hårt bröd, kex, skorpor
  • mjukost, messmör och andra pålägg på tub
  • havredryck, sojadryck, torrmjölkspulver
  • matolja, hårdost
  • snabbpasta, ris, gryn, potatismospulver
  • färdigkokta linser, bönor, grönsaker, hummus på burk
  • krossade tomater att till exempel koka pasta i
  • konserver med köttfärssås, makrill, sardiner, ravioli, laxbullar, kokt kött, soppor
  • fruktkräm, sylt, marmelad
  • färdig blåbärs- och nyponsoppa, juice eller annan dryck som håller i rumstemperatur
  • kaffe, te, choklad, energibars, honung, mandlar, nötter, nötsmör, frön.

Vatten
Rent dricksvatten är livsnödvändigt. Räkna med minst tre liter per vuxen och dygn. Om du är osäker på kvaliteten behöver du kunna koka vattnet.
Om toaletten inte fungerar kan du ta kraftiga plastpåsar eller plastsäckar och placera i toalettstolen. En god handhygien är viktig för att undvika smittor.

  • flaskor
  • hinkar med lock
  • PET-flaskor att frysa vatten i (fyll inte ända upp, då spricker flaskan)
  • mineralvatten
  • dunkar, gärna med tappkran, att hämta vatten i. Du kan också ha ett par rena dunkar fyllda med vatten i.

Värme
Om elen försvinner under en kall årstid kommer bostaden snabbt att bli utkyld. Samlas i ett rum, häng filtar för fönstren, täck golvet med mattor och bygg en koja under ett bord för att hålla värmen. Tänk på brandfaran. Släck alla ljus och alternativa värmare innan ni somnar.
Vädra regelbundet för att få in syre.

  • ullplagg
  • varma och oömma ytterkläder
  • mössor, vantar, halsdukar
  • filtar
  • liggunderlag
  • sovsäckar
  • stearinljus
  • värmeljus
  • tändstickor eller braständare
  • alternativ värmekälla, till exempel gasolvärmare, fotogendrivna element.

Kommunikation
Vid en allvarlig händelse behöver du kunna ta emot viktig information från myndigheterna, framför allt via Sveriges Radio P4 och Sveriges Television. Du behöver också kunna följa mediernas rapportering, ha kontakt med anhöriga och vänner och i akuta fall kunna nå räddningstjänst, sjukvård eller polis.

  • radio som drivs med batteri, solceller eller vev
  • bilradio
  • papperslista med viktiga telefonnummer
  • extrabatteri/power bank till bland annat mobiltelefon
  • laddare till mobiltelefonen att använda i bilen.

Övrigt

  • spritkök och bränsle
  • ficklampa, pannlampa
  • batterier
  • kontanter i mindre valörer
  • husapotek och extra mediciner
  • våtservetter
  • handsprit
  • blöjor och mensskydd
  • utskrifter på papper av exempelvis försäkringsbrev, bankuppgifter, registreringsbevis
  • drivmedel i tanken.

Lär dig mer om hemberedskap på dinsäkerhet.se!

Kommentera