Vi var på Bokmässan förra veckan och traskade omkring där när det plötsligt ringde en vänlig person från TV4 och frågade om jag ville vara med på Malou Efter 10, och prata tillsammans med Björn af Kleen om Lucke & Lull, och om arvstvisten. Jag svarade ja, eftersom Björn skulle vara med, då måste ju jag också våga. Fast det var direktsändning!

Idag sändes det, och jag ägnade hela dagen igår till att vara uppskärrad och ha ångest och spela upp alla möjliga gräsliga scener i mitt huvud. Dessutom vaknade jag fyra i morse med helt galet ont i halsen. Gjorde te med massor av hackad rå ingefära, citron och honung, drack en stor kopp och lyckades somna om. Det gjorde mindre ont när jag vaknade, men jag hade ingen röst alls! Så jag lindade en varm halsduk runt halsen, gurglade mig med saltvatten, drack mer ingefärste, proppade i mig halstabletter och åkte till studion.

Leif G W Persson var Malous första gäst och ser lite ut som jag kände mig i morse. Dock försvinner han med en gång om man klickar på länken. 

Jag vet att jag verkar helt lugn när jag är med i radio eller tv, eller föreläser. Men det är för att min själ i själva verket har flytt min kropp i panik, och slagit på autopiloten. Det verkar funka varje gång, så jag klagar inte, men fram till den sekund som det börjar har jag hjärtklappning och ont i magen, och efteråt kommer jag inte ihåg ett ord av vad jag har sagt. Så i eftermiddag har jag legat nerbäddad i soffan med ingefärste och tittat på TV4 Play, och bortsett från att det är ohyggligt pinsamt och konstigt att se sig själv så tycker jag att jag sa åtminstone en del av det jag ville säga.

Men verkligen inte allt! Tiden gick så himla fort, när Malou tackade för att vi hade medverkat kändes det som det hade gått högst fem minuter. Absolut inte tjugo. Jag som hade velat berätta om hur det gick till när Björn och jag började skriva tillsammans. Och mer om min pappa, och hur det var när han och min mamma träffades. Om alla kärleksbreven jag och Björn hittade i min mammas lådor, och om en massa andra saker. Det hade nog tagit en timme, minst.

PS Jag blev helt stjärnslagen av att dela sminkloge med Helena von Zweigbergk. Ni lyssnar väl på hennes radioprogram Oförnuft och känsla? Helt lysande radio emellanåt!

7 Replies to “TV-sändning räddad av ingefära och autopilot”

  1. Men åh! Jag missade sändningen och nu när jag klickar bort Leif G W får jag bara reklam i stället! Vad gör jag för fel??

  2. Eller nu vet jag, jag ser antagligen ingen reklam för att jag har installerat AdBlock. Om du inte har nåt sånt anti-reklamprogram är det nog bara att hitta på nåt annat under reklamen :o

  3. Bra inslag, klart, lugnt och mycket sympatiskt!

    (AdBlock verkar vara en bra idé – ett tag trodde jag att jag hade dess motsats installerad, någon sorts programblockering som bara släppte fram annonserna, med det funkade till sist att vänta ut dem.)

  4. Jag såg det! Efter att ha läst boken hade det ju varit superspännande att få höra mer om Lucke och Lulls kärlekshistoria, den berördes inte alls så mycket i boken.

  5. Kul att du gillar historien, jag tänkte skriva mer om den här inom kort. Nu vet jag ju att iallafall nån mer är intresserad!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *