Samarbeta smidigare: Gemensam problemlösning

Fredrik Livheim är psykolog och jobbar i Kometprogrammet. Han menar att det finns strategier för att få samarbetet i familjen att fungera smidigare. En av dem är gemensam problemlösning:

Att vara en familj – liten eller stor – innebär att vara en del av varandras liv. Och en del av varandras problem. Men också en del av lösningen på problemen! Ser man det så är det kanske lite lättare att börja prata med varandra istället för att gå och reta upp sig.

Vad händer till exempel när tonåringen i familjen inte sköter sina uppgifter i hushållet? När diskmaskinen inte blir urplockad, när högen med soppåsar växer eller när middagsmaten inte blir handlad i tid för att tonåringen som ska handla fastnade framför datorn, trots att ni påminde henne vänligt två gånger (och argt två)?

Det är viktigt att ditt tonårsbarn ser att det är ett gemensamt problem, och får ha inflytande. Om man får vara med och föreslå på lika villkor ökar sannolikheten att man godtar lösningarna och är beredd att testa dem.

Här är en enkel modell för gemensam problemlösning, rekommenderad av barnpsykologer, som ni kan testa tillsammans. Det brukar ta mellan en kvart och en timme:

1. Beskriv problemet. Kom överens om vad problemet består i (till exempel att den som ska handla middag ofta kommer iväg för sent så att alla får vänta på maten).

2. Hjärnstorma. Låt alla inblandade komma med förslag på olika lösningar. På det här steget får lösningarna vara hur flippade som helst.

3. Analysera. Ta de förslag som verkar bäst och diskutera för- och nackdelar.

4. Testa. Bestäm hur lång tid ni ska testa det – kanske 1-3 veckor.

5. Utvärdera. Sätt er och utvärdera direkt efter testtidens slut. Om ni är överens om att det fungerar: Kör på!

I en gemensam problemlösning får man gärna …

* upprepa ofta vad den andra personen tycker att problemet är
* sammanfatta diskussionen
* använda påståenden som Jag känner… och Jag tycker…

Undvik att …

* anklaga andra personer
* använda uttryck som du är alltid och du gör aldrig
* problemlösa när man är arg, hungrig, trött eller stressad.

En lösning för akuta tillfällen är att påpeka problemet, men skjuta upp lösandet till ett bättre tillfälle. I fallet med dottern som inte gick och handlade i tid skulle du till exempel kunna säga: ”Du, jag tycker att det här inte fungerar så bra. Nu är det för sent för att gå och handla, vi får köpa snabbmat / äta gröt / fixa nånting av resterna från igår. Men sen måste vi diskutera hur vi ska göra nästa gång. Inte nu, för vi är trötta och hungriga, men efter middagen, okej?”

del 8: Tjat och uppmaningar

Den här texten ingår i broschyren Närkontakt, Om tonåringar och föräldraskap som jag skrev i mars 2006 på uppdrag av Stockholms Stad, och i samråd med psykologer i Kometprogrammet. Broschyren skickades ut till alla familjer med barn mellan 13-17 år i Stor-Stockholm. Du kan läsa alla texterna här, eller gå till broschyrens hemsida där du även kan ladda ner den som pdf-fil.