Redan i november började dottern lobba för att få åka till Arvikafestivalen i juli. Hon fick ju åka till Hultsfred i somras (till både sin egen och vår överraskning) så nu tycker hon att det borde vara helt SJÄLVKLART att hon ska få dra till Arvika.
Vi har sagt att vi får se och det beror på och hallå det är inte juli än, ta det lugnt, men då visar det sig att biljetterna är mycket billigare nu än sen så SNÄLLA kan vi inte bara bestämma att hon får?
Jo, och det lutar väl mot ja. Arvika låter så snällt på något vis. Vi ska bara tänka lite till.
Hur gammal är dottern? Jag bävar för när sönerna ska börja tjata om att dra iväg på såna ställen utan mig.
Hon är sexton och har velat åka på festivaler sen hon var tolv (familjens lilla äventyrare ;-). När hon var fjorton sa jag att hon minsann inte skulle få åka förrän hon tidigast var femton – det lät så långt bort då! Men det var ju inte så smart för plötsligt var hon femton och helt inställd på att få åka till Hukltsfred ”för det lovade ju ni förra året”.
Det slutade lyckligt eftersom hon kunde åka ner med Svenska Freds, som jag skrev om i juni, och det hela blev väldigt bra.
Just nu lutar jag åt att hon ska få åka, på vissa ganska strikta villkor. Att vi hörs vid bestämda tillfällen och sånt. Det verkar som ett par av hennes kompisars föräldrar ska med dit också – det känns rätt lugnande.
Jag är igenom den perioden med både förstånd och barn i behåll.Svår balans detta; släppa taget stegvis och visa dem tillit samtidigt som man ska skydda dem. Fördelen med festivaler är den stora mängden folk och säkerhetsarrangemangen. I övrigt gäller ju samma saker som man försöker få dem att fatta en vanlig lördag hemma; inte gå ensam, inte ta emot drycker från andra osv. Regelbunden kontakt med hemmet är kanonbra. Vet de dessutom att man är fullt kapabel att komma dit om de inte sköter kontakten så funkar det. ;-) Men det var en nervös, lätt sömnlös och mycket nykter period för föräldern. När jag så tyckte att vi var på den säkra sidan pga arvingens ålder (mer än myndig) och festivalvana for jag på utlandssemester när arvingen åkte till Roskilde. Det var året då folk blev ihjälklämda där. Det var fruktansvärt innan jag fick kontakt. Så ett litet prat om trängsel vid scener kan också vara bra i förebyggande syfte.
Precis, om de tror att man kommer farande som ett jehu om de inte svarar – då svarar de ganska omedelbart!