Översvämningar, krig, sjukdomar och svält. Det finns mycket vi vill skydda våra barn från att behöva tänka på. Men hur hjälper vi barn att bli trygga på bästa sätt?

Lilla Krisinfo är en sida med krisinformation för barn. Där kan barn som lärt sig surfa och läsa, eller som har föräldrar som läser högt för dom, få veta vad svenska myndigheter skriver om kriget i Ukraina, om coronapandemin eller om Sveriges ansökan om medlemskap i Nato.

Aktuella händelser är dock bara en liten del av innehållet på Lilla Krisinfo; dom flesta artiklarna handlar om hur både barn och vuxna kan bli säkrare och tryggare i olika situationer. På isen, vid översvämning, när strömmen går, om det börjar brinna och så vidare.

Lilla Krisinfo är en ganska ny sida, och många blev glada när den kom, och tycker att innehållet är lärorikt, bra och intressant. Andra reagerade med misstänksamhet och frustration. ”Vad är meningen med att skrämma våra barn?” skrev en vuxen läsare. ”Låt barn få vara barn!” skrev en annan. En man drog slutsatsen att sidan kommit till för att hjärntvätta barn och göra dom till mer lydiga medborgare.

Instinkten att skydda barn mot hemskheter och farlighet är stark hos många föräldrar, särskilt med första barnet. Denna oskyldiga lilla varelse, som man själv satt till den här hårda världen, borde väl få leva så länge som möjligt i den rosiga lyckliga förvissningen om att allt är till det bästa, och att dom vuxna har koll på läget och kan skydda mot alla faror – få skutta omkring utan bekymmer, och sova utan mardrömmar om världen därute. Vi stänger av ljudet på tv:n när det är nyheter och drar barnet i armen när det stannar för att mödosamt stava sig igenom kvällstidningarnas löpsedlar.

Den instinkten, precis som den att faktiskt skydda barnet mot alla verkliga faror, må det vara trafiken, taskiga kompisar, droger eller pedofiler, kan nog dom flesta nyblivna föräldrar känna igen. Om inte redan dom förneolitiska vuxna hade haft instinkten att skydda barn från giftspindlar, pumor och branta stup hade vi inte varit här nu och kunnat oroa oss för moderna tiders farligheter.

Den andra tanken, att barn måste skyddas mot kunskap om världen, är nog inte lika uråldrig, snarare har den kanske vuxit fram i takt med att vi lever i allt större grupper med människor, där allt fler är främlingar och allt mer av det som händer oss ligger helt utanför vår kontroll. Den är fortfarande lika naturlig, men är den lika hjälpsam?

Vi som jobbar med Lilla Krisinfo tror att barn snarare kan bli tryggare av att få veta, inte bara vad som kan hända utan hur man kan hantera när det händer.

Vi vänder oss inte till de yngsta barnen. Vi skriver för barn som lärt sig läsa själva, och som av olika anledningar vill veta mer om det dom redan hört ryktas om.

För barn idag får enormt mycket mer information än vad dom flesta vuxna fick när vi var små. Internet tar sig in överallt, oavsett om barnen själva har tillgång till hårdvaran eller ej. Fakta finns där, i mer eller mindre kuslig detalj, men också rykten, åsikter, politik, propaganda, försäljning, missförstånd, desinformation och trollande. Vad det än är så sprider det sig från en skärm till en annan, till dom stora och halvstora barnen och dom små, genom klassrummen och mobilerna, ofta lika förvanskat som i en visklek.

I den bästa av världar skulle alla barn ha föräldrar som pratade med sina barn så snart dom märkte att det behövdes, och som svarade klokt och kunnigt på barnens frågor, utan att lägga till onödig eller skrämmande information, och utan rädsla för samtal om det som är svårt och oroande.
Men alla barn har det inte så praktiskt ordnat – i vissa familjer är det till och med så att barnen är dom som får berätta för dom vuxna vad som händer i världen eller i lokalsamhället. Andra kanske har föräldrar som svarar med sånt dom själva missförstått, eller som av olika skäl inte kan eller vill svara, eller som avfärdar frågan med ett överslätande svar. Barn (precis som vuxna) som bara får en skymt av bilden kommer att fylla i resten själva, och den bilden är ofta mer skrämmande än verkligheten. Barn som känner att föräldrarna undviker en fråga kommer att smittas av dom vuxnas oro.

Skolan är ofta en viktig källa till information och trygghet för barn, men räcker inte alltid till, och har inte alltid möjlighet att ta upp händelser just när det pratas om dom som mest, eller att ha alla fakta. Här kan Lilla Krisinfo vara ett komplement och ett stöd för lärare och skola. SVT:s Lilla Aktuellt och SR:s JuniorNyheterna är andra bra kanaler för tydliga, aktuella och relevanta nyheter, som förklaras för barn med respekt för deras behov och förmågor. Lilla Krisinfo kan bidra med kunskap om händelser som är bekräftad av myndigheter, alltså med minsta möjliga risk för missförstånd, sensationalism eller desinformation.

Vårt fokus ligger på att stötta barn i deras egen kunnighet. Många barn är nyfikna på hur man ska göra när någonting händer, och vi vill ge dom trygghet i att vara kunniga och förberedda. Även för dom vuxna i barnens närhet kan det ju vara skönt att veta att kidsen intresserar sig för säkerhet på isen, första hjälpen och vad man ska göra om det börja brinna hemma.

Barn som får bra kunskap av föräldrar, i skolan och på nätet kan känna sig trygga i att dom kan, när något händer. Allt från att bära upp saker från källaren vid en översvämning och ha koll på hur det funkar i ett skyddsrum, till att preppa tillsammans med familj och grannar eller engagera sig i samhällets krishantering.

Vi föredrar alla att vara en del av lösningen, snarare än en del av problemet. Det gäller så väl barn som vuxna!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *