Våren har kommit, med grönska och värme som är nästan somrig. Allting växer så det knakar! Våren är ungdomens tid sägs det, och kanske var det därför som en ungdomsförening valde att demonstrera just på Valborgsmässoafton. ”Ge oss unga staden tillbaka”, var parollen.

Knappt tusen människor mellan 13 och 20 träffades på Söder för att dansa och demonstrera. Eftersom flera av dessa ungdomar finns i min nära bekantskapskrets var jag naturligtvis intresserad av hur det skulle gå.
När gruppen ”Gatans parlament” demonstrerade förra året blev det ju hårda sammandrabbningar med polisen och många skadades. Polisen fick då mycket kritik från de som bryr sig mest om ungdomarna. I år höll sig polisen passiv, och fick lika mycket kritik från de som främst värnar om lag och rätt.

Festen blev ganska lugn, även om ett mindre antal bråkstakar flippade ur och klottrade på väggar och slog sönder fönster. De allra flesta ungdomarna dansade, spelade fotboll i en park, tände eldar och sjöng. Få var fulla, de flesta hade roligt och tyckte att det var en fantastisk fest. Till och med de yngsta flickorna kände sig trygga.

Medias rapportering vinklade det annorlunda. Man valde bilder på klotter, rök, maskerade tonåringar och skadegörelse. Arga butiksägare och frustrerade poliser fick första tjing på intervjuer.

Som mamma till en av de fredliga deltagarna känner jag mig mycket fundersam. En av mina önskedrömmar är att mina barn, då de kommit upp i tonåren, ska ha någonstans att ta vägen där det är drogfritt och samtidigt kul. Jag vill inte att mina tjejer ska behöva vara rädda för fyllon och våldtäktsmän. Jag vill inte att mina söner ska behöva smyga längs väggarna för att inte bli rånade eller nerslagna. Jag vill inte att de ska få för sig att döva tristess eller frustration med alkohol och droger.

I söndags var de på en sådan fest. Jag borde vara jätteglad – en stor drogfri fest mitt i stan! Men istället hör jag ett moderat borgarråd uttala sig fientligt och föraktfullt om barnen och deras familjer. Istället dras alla barnen över en kam och utmålas som ligister och våldsverkare.

Missförstå mig rätt! Jag fördömer våld, vandalisering och fult klotter. Men jag är lika mycket emot att man bygger fula parkeringshus, deprimerande tunnelbanestationer, kontorshus mitt i city som står öde och tommma på nätterna. Jag är emot man bygger städerna enbart för bilar, fast det inte finns någon lag mot det.
Ungdomarna har svårt att hitta bra samlingsplatser idag. De kräver inte att få vara ifred för vuxnas ögon, bara att få respekt för sin egen livsstil.

Många som var upprörda i måndags talade om o-demokrati. ”Vi betalar vår skatt och då ska vi få bestämma. Att ställa till med fest mitt i stan är odemokratiskt.”
Men barnen betalar ingen skatt, och åtnjuter inte alltid demokratiska rättigheter. Det är vi som måste tillgodose deras behov. Gör vi det? Ser vi till dem när vi röstar, när vi stadsplanerar, när vi jobbar dygnet runt?

Jag vet att det finns många som har åsikter om det här, och ni får gärna maila mig och säga vad ni tycker. Är jag ute och cyklar? Borde polisen ha gått in med full styrka och skingrat de dansande? Eller har ni förslag på hur vi gör våra städer och samhällen barn- och ungdomsvänligare?

Hör av er!
Anna Toss

(Den här texten publicerades på föräldraNätet den 2000-05-10. Du ser den här för att jag håller på och föser ihop alla mina utspridda texter till en och samma sida.)

6 Replies to “Vem ska äga staden?”

  1. Rimligt är väl att polisen griper dem som förstör, slåss och klottrar! De som sköter sig får dansa och ha kul!

  2. Jag vet inte vad du brukar göra när du festar men för min del ingår det inte att supa mig full på stulen folköl, hoppa på oskyldiga människors bilar eller klottra ner väggarna hemma hos värden. Om du tycker det är ok kan du väl bjuda hem ungarna till dig. Ungar föresten? Många var över tjugo år och borde kanske betraktas som vuxna, men å andra sidan så borde de nog inte det….
    Du talar om ”respekt för sin livsstil” det var nog det mest korkade i din text som är full av konstiga felslut. Respekt får man bara om man förtjänar det. Kan jag komma hem och måla lite klotter hemma hos dig och be dig respektera min livsstil??? Inte troligt. Konstigt nog är det många vuxna nuförtiden som inte vågar sätta gränser i relation till ungdomar. Jag börja undra om det är för att de som ska vara de vuxna nuförtiden inte vill verka gamla och därför inte tar på sig vuxenrollen. Kanske det kan vara svaret?
    Självklart ska man satsa mer på ungdomar i Stockholm men det finns en himla massa skötsamma ungdomar vars behov borde styra när det gäller sådana satsningar. De dansande klottrande ungdomarna som väl leds av barn till Söders kulturelit är jag inte så värst intresserad av att hjälpa med deras fritid.

  3. Ville bara säga att jag helt håller med dig ang Reclaim the city-festen. Jag var också där med mina barn som är sju år respektive elva månader. De hade också jättekul, men jag var lite orolig eftersom jag visste att polishästarna stod upp mot Götgatsbacken. Så vi blev inte så länge på festen, de blev trötta också. Det var en jättekul fest, men jag blev också sned på medias rapportering. ”Det blev slagsmål” sa de och visade bilder på folk som dansade. I o f s punkare som dansade sin något märkliga dans som innehåller en del knuffar, men ändå! Är media så dumma, eller hoppas de att vi är det? Kul med en positiv krönika om Reclaim the city! Det behövs!

  4. Ja, det är klart att samhället är odemokratiskt. Och att det är vi som låter det vara det. Vad gäller 1 maj-festen så tycker jag att det är som i alla andra sammanhang, det lilla fåtal som syns och stör är de som drar uppmärksamhet till sig. Det är en regel nästan utan undantag, en av det sociala sammanhangets förutsättningar. Om man samlas i en så stor grupp som RTC så måste det finnas ett inre tryck att alla skall hålla sig inom givna ramar. Om någon INTE gör det så är det de andras ansvar att se till att den/de personerna gör det. Man kan inte på plats vända ryggen till och låtsas att de inte tillhör gruppen!

  5. Läste din krönika och kan väl reagera på följande sätt: Förra året ingrep polisen och arresterade flera hundra ungdomar. Da vinklades det i all press att polisen ridit in bland glada barn och ungdomar och slagit dem sönder och samman med batonger och annat. I år ingriper inte polisen över huvud taget, då vinklas det i all press att hundratals vandaler och våldsverkare mer eller mindre rivit hela söder.
    Sanningen ar säkert någonstans dar emellan, polisen använder ibland övervåld och det finns ett antal ”nyktra och drogfria” ungdomar som inte ar speciellt bra förebilder for våra egna ”skötsamma” ungdomar.

    För att dra en parallell till din krönika: Jag är emot att poliser slår först och frågar sen, jag är emot massarresteringar men för den skull är jag inte för nedklottrade fasader och vandaliserade butiker och bilar. Enligt min uppfattning borde polisen göra sitt jobb. Både förra året och i år så menar jag att de inte gjorde det, de ska självklart omhänderta alla som klottrar och slår sönder egendom på samma satt som de ska omhänderta de som rånar och våldtar! Polisen är en viktig del av ”den vuxna förebilden” för ungdomarna om de slår oskyldiga och/eller låter kriminella hållas fast de finns på plats, så ger det fruktansvärt felaktiga signaler till alla som ser på!!! Jag tycker säkert en massa mer men detta får räcka för nu måste barnen i säng.

  6. Redan när jag var tonåring på 70-talet började man att förstöra saker. Sparka sönder busskurer, krossa fönster m.m. Redan då stod vuxenvärlden passiv. Med skillnad från vår klassföreståndare som engagerade sig i hur vi egentligen mådde.
    Tur var väl det. ”Vandalerna” gick det inte bra för. En del engagerade sig också för olika saker. Vietnam, freden, kärnkraft m.m. Ofta från välbärgade hem. De hade ju råd att ”balla ur” några år. Numera välbetalda. Glömda är idealen. Det hade man ju då. Man ville någonting konkret och talade om hur.
    Det verkar som om dessa två grupper har haft kul ihop i Stockholm. Budskapet är dock idag dunkelt och de som förstör är med på noterna. Självklart skall polisen gå in och ta tag i situationen. Det är inte okey att ostört få förstöra och provocera. Bara för att Du håller med om några av åsikterna. Om det hade varit skinnskallar. Vad hade Du tyckt då?
    Självklart är det bra att man engagerar sig. Självklart är det bra att man kräver saker. Men varför är det ingen som erbjuder sig någonting längre? Allt skall serveras, allt kritiseras. Trist.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *