Video

Omstörtande bokhylleidéer

Vi har alltså flyttat (tillfälligt) och jag håller som bäst på och ställer in alla böcker i bokhyllorna. (Ja, trots att det bara är för nio–tio månader. Böcker i kartonger är som, som, ja som nåt hemskt och sorgligt, jag kommer bara inte på vad.) Och nu har jag några helt omstörtande och radikala idéer om hur jag ska ordna böckerna!

Förut stod alla faktaböcker i egna bokhyllor, och all skönlitteratur för sig, och alla barn- och ungdomsböcker för sig. Faktaböckerna kommer att få två egna bokhyllor även i det här hemmet, men nu kommer idéerna!

Barn- och ungböckerna kommer att få flytta in med vuxenböckerna. Jag har ändå alltid haft svårt för uppdelningen av barn- och vuxenböcker, jag läser mycket så kallade ungdomsböcker och tycker ofta att de är lika stora läsupplevelser (eller större). Vi gjorde så med all science fiction för några år sen, flyttade in den bland alla andra böcker och har varit jättenöjda med det.
De allra yngsta barnböckerna får inte vara med, jag vet inte exakt ännu var jag ska dra gränsen men pekböcker och bilderböcker kommer iallafall att få stå på egna hyllor.

shelfie barnvux 0222 03

Mulle och Vattenråttan får vara med de stora

shelfie barnvux 0222 01

Kulla-Gulla & Patti Smith, Shakespeare och syskonen Baudelaire

Den andra idén är inte min egen utan ena dotterns. När jag grubblade på hur vi skulle dela upp skön-böckerna mellan två rum med fyra bokhyllor i ena rummet och två i det andra föreslog hon att bara ha ”hedersböcker” i det ena rummet. Alltså böcker som jag känner särskilt mycket för, av en eller annan anledning. De böcker jag skulle vilja rädda först om det brann! Vilket kan betyda att någon författare har alla sina verk i hedersbokhyllan, medan någon annan kanske bara har en eller två titlar där, och de andra som jag inte älskar fullt lika mycket får stå i de vanliga hyllorna.

shelfie pratchett 0222

Många äro kallade men få äro utvalda (gäller även Discworldböcker)

Det blir en utmaning att välja ut! Och sen är det förstås inte bara jag i familjen som har synpunkter på vilka som är hedersböcker. Men alla får flytta ut sina egna favoriter dit, det måste vara upp till var och en. Däremot får man inte ta bort någon bok från hedersbokhyllan bara för att man själv inte gillar den.

Det blir några få undantag: Modesty Blaise-böckerna får stå i vanliga bokhyllan trots att de är favoriter, för de har redan en hedersplats där och för att jag absolut inte vill dela upp dem.

shelfie modesty 0222

MB’s stick together

Biografierna står också tillsammans fast alla inte är lika intressanta. Samma sak med min mammas gamla Strindberg-samling.

Vill-läsa-böckerna får en egen hylla. Det har jag tänkt länge eftersom jag antingen lägger de böcker jag planerar att läsa sen, när jag har läst ut de böcker jag läser nu, i en hög vid sängen som bara växer sig högre och till slut hotar att rasa över mig och krossa mig i sömnen, eller så stoppar jag in dem på rätt bokstav i bokhyllan och glömmer bort att läsa dem sen.

shelfie toread 0222

Plats för att utbrista ”Va?! Har du inte läst /en eller flera av titlarna/!”

Lånehyllan har funkat bra, så den behåller vi: dubletter som vi ger bort när det passar, böcker vi gärna lånar ut och böcker som vi lånat och ska lämna tillbaka, plus en liten anteckningsbok för att komma ihåg vem som lånat vad (men tyvärr kom jag på det för bara några år sen, innan jag lånade ut till exempel Guru, Roger Brook-serien, Modesty Blaise nr 8 och Snow Crash).

shelfie lån 0222

I själva verket är detta böcker som jag inte vill ge till loppis för att jag vill vara säker på att det är nån snäll som får dem

Så vad tror ni om detta? För out there? Eller kan funka?

PS Någon i familjen råkade andas nånting om sortering efter färg. Den personen fick en lång, tillrättavisande blick. Den personen trodde att man kunde skämta om såna saker.

Filmen om Edith Nesbit

Hej Hollywood! Eller nån annan som vill göra en långfilm om en helt osannolik och begåvad och intressant person med ett ganska så märkligt liv!

I give you: Edith Nesbit.

ENesbit

E. Nesbit har alltid bott i min bokylla. Jag läste Huset Ardens gåta säkert en gång om året när jag var 10–15, den var min favorit men hon har även skrivit (bland annat) Skattsökarna, Fem barn och ett sandtroll, Amuletten, Järnvägsbarnen, Snällvillarna, Det förtrollade slottet, Melisande och Belinda och Bellamant (de flesta lysande översatta av Jadwiga P. Westrup).

Men inte förrän idag fick jag höra om hennes märkliga liv, jag skulle ladda ner hennes böcker till Calibre och kom till en sida med en biografi. Så här var det, i korthet:

Edith föddes 1858 i en by i engelska Surrey. Pappan dog när hon var tre år, och hennes syster Mary var väldigt sjuk. På grund av Marys sjukdom flyttade familjen runt: de kommande 14 åren bodde de i Brighton, Buckinghamshire, sen flyttade de till Frankrike och bodde i Dieppe, Rouen, Paris, Tours, Poitiers, Angoulême, Bordeaux, Arcachon, Pau, Bagnères-de-Bigorre och Dinan, sedan till Spanien, till Tyskland och därefter tillbaka till England där de först bodde i Halstead innan de flyttade till London där de bodde på många olika ställen: Eltham, Elswick Road, Grove Park och Lee. Edith bodde alltså på minst 20 adresser i fyra olika länder under hela sin barndom och tonårstid.

När Edith var 18 träffade hon Hubert Bland som jobbade på en bank. De blev kära och fick en son, Paul, tre år senare. De gifte sig när Edith var i sjunde månaden men flyttade inte ihop eftersom Hubert bodde hos sin mamma och mammans ”paid companion” Maggie Doran. När de väl flyttade ihop blev äktenskapet genast stormigt eftersom det visade sig att Hubert hade gjort även Maggie med barn.

wmorris_roselilly_tapÅret därpå, 1881, föddes Ediths och Huberts dotter Iris. Edith var politiskt engagerad och starkt influerad av marxisten och textilkonstnären William Morris. Hon och Hubert gick med i en socialistisk diskussionsgrupp som senare kom att bli rörelsen Fabianerna. När deras tredje barn föddes 1885 döpte de honom till Fabian.

Nu var Edith trebarnsmor, aktiv föreläsare om socialism och författare, både av barnböcker och politiska texter. Samtidigt ville hon hjälpa sin vännina Alice Hoatson, som var gravid utan att ha någon pappa till barnet – Edith lovade att adoptera barnet och att Alice skulle få bo kvar i familjen, som hushållerska och sekreterare. När det senare kröp fram att Hubert var far även till detta barn blev Edith en smula upprörd och ville typ kasta ut alla på gatan. Hubert hotade att lämna henne om hon inte gick med på att låta Alice och barnet stanna, så då gjorde hon det och adopterade bebisen, Rosamund, istället.

Hubert verkar ha varit en synnerligen besvärlig person. Älskad, beundrad och hatad. George Bernard Shaw som också var Fabianist beskrev Hubert som

Hubert_Bland_-_Project_Gutenberg_eText_13715a man of fierce Norman exterior and huge physical strength… never seen without an irreproachable frock coat, tall hat, and a single eyeglass which infuriated everybody. He was pugnacious, powerful, a skilled pugilist, and had a shrill, thin voice reportedly like the scream of an eagle. Nobody dared be uncivil to him.

Han var även en riktig korkskalle och helt emot feminismen. Men Edith verkar ändå ha sett nånting i honom. Även Alice, som bodde kvar och fortsatte att arbeta som hushållerska och sekreterare. Tretton år senare blev hon och Hubert med barn igen och fick sonen John, som Edith adopterade.

Två år senare dog Fabian, bara femton år gammal, efter en tonsilloperation.

Edith sörjde, och fortsatte att skriva böcker. Alla böckerna om Fem barn och ett sandtroll, och alla Skattsökarböckerna, är dedikerade till Fabian.

Sammanlagt skrev Edith mer än 40 barnböcker – nästan dubbelt så många om man räknar med alla samarbeten. Julia Briggs som har skrivit hennes biografi säger att Edith var den första som skrev moderna barnböcker:

(Nesbit) helped to reverse the great tradition of children’s literature inaugurated by Lewis Carroll, George MacDonald and Kenneth Grahame, in turning away from their secondary worlds to the tough truths to be won from encounters with things-as-they-are, previously the province of adult novels.

Hon har inspirerat P. L. Travers, Diana Wynne Jones, C. S. Lewis, J. K. Rowling och många andra. Den svenska tv-serien Huset Silfvercronas gåta är byggd på Huset Ardens gåta.

ENesbit_Ardens2

Hon skrev för vuxna också, bland annat elva romaner, fyra skräcknovellsamlingar, poesi och politik.

Hubert dog 1914. Tre år senare gifte Edith om sig med båtkonstruktören Kapten Thomas Terry ”the Skipper” Tucker. De flyttade omkring lite (såklart) men slog sig till slut ner i St Mary’s Bay i Kent. 1924 dog Edith, 65 år gammal, antagligen av lungcancer, antagligen för att hon rökt som en borstbindare i hela sitt liv.

Nå? Är inte det en film kanske? Jag ser av någon anledning Lotten i rollen som Edith.

Video

Snow Crash

Neal Stephenson (1992)

Hiro Protagonist delar ut pizzor åt maffian. Egentligen är han en hacker, men man måste ju överleva också. Den här dagen har Hiro otur. Först råkar han köra ner maffians pizzabil i en swimmingpool, fast då dyker den übercoola skateboardkuriren Y.T., 15 år, upp och räddar Hiro från det fruktansvärda ödet att inte ha levererat pizzan inom 30 minuter.

Senare samma dag, i den virtuella värld som Hiro och hans kompisar en gång skapade och som nu blivit mer populär än själva verkligheten, försöker en lejd mördare koka hans hjärna (och alla andra hackers hjärnor) med hjälp av ett virus. Och det är inte vilket datorvirus som helst. Det kallas för Snow Crash. Det är tillverkat av en sumerisk gud och kan bryta ner både språkliga och religiösa barriärer. Continue reading

Video

Catch me if you can

Frank Abagnale (1980)

Boken är skriven (eller snarare dikterad) av Frank Abagnale Jr., en före detta storskurk och checkbedragare som for världen runt på 60- och 70-talet och lurade flygbolag, hotell och banker på miljoner dollar. Han var bara 17 år när han började sin kriminella bana. Idag är han en medelålders affärsman, har blivit hederlig och hjälper FBI att ta fast andra skurkar.

Abagnale säger själv så här, i en kommentar till boken, filmen och sitt liv:

I have been married for over 25 years and I am the proud father of three sons. When I was 28 years old, I thought it would be great to have a movie about my life, but when I was 28, like when I was 16, I was egotistical and self-centered. We all grow up. Hopefully we get wiser. Age brings wisdom and fatherhood changes one’s life completely. I consider my past immoral, unethical and illegal. It is something I am not proud of. I am proud that I have been able to turn my life around and in the past 25 years, helped my government, my clients, thousands of corporations and consumers deal with the problems of white collar crime and fraud.

Boken skiljer sig en hel del från filmen, som är lite mer sockrad. Men båda är spännande! I filmen framgår det till exempel inte alls att Abagnale satt i svenskt häkte på 70-talet. Filmens beskrivning av de fem månader Abagnale satt i isoleringscell i franskt fängelse är inte alls så kuslig som i boken. Där är den verkligen vidrig – franska fängelser har knappt förändrats sen medeltiden!

Catch me if you can

Video

Lagens långa näsa

Hans Alfredsson (W&W, 1983)

En otroligt smart samling deckarnoveller där komissarie Albin Vinkelryd berättar för sin gode vän Hals Alfredson om fall han minns. Han löste de flesta förstås, men inte alla …

Några av novellerna är spännande, några är trevliga, andra faktiskt vedervärdiga. En av dem, Bokförläggaren som slutade i badet blev filmatiserad som Falsk som vatten.

Lagens långa näsa finns också som cd-bok med Hans Alfredson som uppläsare.

Min favoritbok av Hans Alfredson är egentligen en helt annan: barnboken Varför är det så ont om Q?, även den inläst av själva författaren. Har man en gång lyssnat till Boven och Q-hunden glömmer man det aldrig.

lagenslånganäsa