Video

Omstörtande bokhylleidéer

Vi har alltså flyttat (tillfälligt) och jag håller som bäst på och ställer in alla böcker i bokhyllorna. (Ja, trots att det bara är för nio–tio månader. Böcker i kartonger är som, som, ja som nåt hemskt och sorgligt, jag kommer bara inte på vad.) Och nu har jag några helt omstörtande och radikala idéer om hur jag ska ordna böckerna!

Förut stod alla faktaböcker i egna bokhyllor, och all skönlitteratur för sig, och alla barn- och ungdomsböcker för sig. Faktaböckerna kommer att få två egna bokhyllor även i det här hemmet, men nu kommer idéerna!

Barn- och ungböckerna kommer att få flytta in med vuxenböckerna. Jag har ändå alltid haft svårt för uppdelningen av barn- och vuxenböcker, jag läser mycket så kallade ungdomsböcker och tycker ofta att de är lika stora läsupplevelser (eller större). Vi gjorde så med all science fiction för några år sen, flyttade in den bland alla andra böcker och har varit jättenöjda med det.
De allra yngsta barnböckerna får inte vara med, jag vet inte exakt ännu var jag ska dra gränsen men pekböcker och bilderböcker kommer iallafall att få stå på egna hyllor.

shelfie barnvux 0222 03

Mulle och Vattenråttan får vara med de stora

shelfie barnvux 0222 01

Kulla-Gulla & Patti Smith, Shakespeare och syskonen Baudelaire

Den andra idén är inte min egen utan ena dotterns. När jag grubblade på hur vi skulle dela upp skön-böckerna mellan två rum med fyra bokhyllor i ena rummet och två i det andra föreslog hon att bara ha ”hedersböcker” i det ena rummet. Alltså böcker som jag känner särskilt mycket för, av en eller annan anledning. De böcker jag skulle vilja rädda först om det brann! Vilket kan betyda att någon författare har alla sina verk i hedersbokhyllan, medan någon annan kanske bara har en eller två titlar där, och de andra som jag inte älskar fullt lika mycket får stå i de vanliga hyllorna.

shelfie pratchett 0222

Många äro kallade men få äro utvalda (gäller även Discworldböcker)

Det blir en utmaning att välja ut! Och sen är det förstås inte bara jag i familjen som har synpunkter på vilka som är hedersböcker. Men alla får flytta ut sina egna favoriter dit, det måste vara upp till var och en. Däremot får man inte ta bort någon bok från hedersbokhyllan bara för att man själv inte gillar den.

Det blir några få undantag: Modesty Blaise-böckerna får stå i vanliga bokhyllan trots att de är favoriter, för de har redan en hedersplats där och för att jag absolut inte vill dela upp dem.

shelfie modesty 0222

MB’s stick together

Biografierna står också tillsammans fast alla inte är lika intressanta. Samma sak med min mammas gamla Strindberg-samling.

Vill-läsa-böckerna får en egen hylla. Det har jag tänkt länge eftersom jag antingen lägger de böcker jag planerar att läsa sen, när jag har läst ut de böcker jag läser nu, i en hög vid sängen som bara växer sig högre och till slut hotar att rasa över mig och krossa mig i sömnen, eller så stoppar jag in dem på rätt bokstav i bokhyllan och glömmer bort att läsa dem sen.

shelfie toread 0222

Plats för att utbrista ”Va?! Har du inte läst /en eller flera av titlarna/!”

Lånehyllan har funkat bra, så den behåller vi: dubletter som vi ger bort när det passar, böcker vi gärna lånar ut och böcker som vi lånat och ska lämna tillbaka, plus en liten anteckningsbok för att komma ihåg vem som lånat vad (men tyvärr kom jag på det för bara några år sen, innan jag lånade ut till exempel Guru, Roger Brook-serien, Modesty Blaise nr 8 och Snow Crash).

shelfie lån 0222

I själva verket är detta böcker som jag inte vill ge till loppis för att jag vill vara säker på att det är nån snäll som får dem

Så vad tror ni om detta? För out there? Eller kan funka?

PS Någon i familjen råkade andas nånting om sortering efter färg. Den personen fick en lång, tillrättavisande blick. Den personen trodde att man kunde skämta om såna saker.

Video

Socka Musen för alla

Min högläsningsbok Jag, mamma och Socka Musen har blivit vald till ”En bok för alla”!

Socka Musen - nu för alla

Det betyder att man nu kan köpa den för det överkomliga priset 30 kronor (eller ännu billigare faktiskt, 21 kronor på AdLibris).

*stolt*

Uppdatering: En bok för alla presenterar sin vårutgivning på onsdag den 21 mars klockan 16-18, på förlaget på Rådmansgatan 65 i Stockholm. Vid femtiden kommer jag att vara där och berätta om Mamman och Socka Musen!

Andra bloggar om: , ,

Video

Barn av vår tid

För er som läste om hur Vietnamsångerna är för evigt inbrända i min hjärna kommer det kanske inte som en överraskning att jag läste Sprätten satt på toaletten och andra pedagogiska böcker om kapitalismen när jag var liten.

Sprätten satt på toaletten

Det var inte så att min mamma köpte de här böckerna till mig, men hon fick dem i jobbet och tog med dem hem. När hon läste högt för mig var det alltid sagor; Bröderna Grimm, Nalle Puh, Maurice Sendak, Lennart Hellsing och Astrid Lindgren, Lilla Anna och långa farbrorn, Putte i Blåbärsskogen eller tillochmed Tusen och en natt.
Dahlbergs demonstrerar
Men på 70-talet fanns det också en del moderna sedelärande böcker i bokhögarna hemma: En by i Sydamerika av Stig Unge och Cecilia Torudd, Anna Riwkins Salima bor i Kashmir och de andra bor-i-böckerna, Dahlbergs demonstrerar av Rolf Knutsson och Maud Reuterswärd, och många andra.

Så här skrev Rabén & Sjögren om sina barnböcker i Verdandi-serien:

Verdandis barnböcker är ett försök att introducera en delvis ny typ av barnlitteratur. Målsättningen är bland annat att tillgodose barns behov av information om aktuella internationella samt sociala problem. Förutom faktaframställningar presenteras uppdiktade berättelser med ett radikalt idéinnehåll. Verdandis barnböcker vill förmedla en kritisk syn på dessa frågor.

De politiska böckerna var oftast tråkiga. Men Sprätten var ganska kul, för han bajsade. Och stirrade på nakna tanter.

Sköt dig själv och skit i andra!

Boken om Sprätten är skriven av Annika Elmquist 1970.

En annan bok som gjorde ett outplånligt intryck på mig är Mamman och pappan som gjorde arbetsbyte, av Sonja Åkesson och Monica Schultz (1970).

Mamman och pappan som gjorde arbetsbyte

Inte för att mamman jobbade – det var jag redan (mer än) van vid, utan för att det fanns en pappa som gillade att vara tillsammans med sina barn.

Och när hon kom hem så hade pappan kalvjärpen färdig

Det hade han egentligen alltid önskat sig: han tyckte det var helkul att tvätta och stryka och baka och laga mat. Och tänk att få ha barnen omkring sig hela dagarna!

Boken om Mikaels mamma Mari som jobbar i gruva, Varför arbetar mamma? av Horst Tuuloskorpi (1981) är inte en av mina barndomsböcker (jag blev själv mamma två år efter att den kom ut).

Varför arbetar mamma?

Ändå har jag den stående bland 70-talsböckerna. Det enda som gör den annorlunda är att den är så dyster. Maris dystra liv i gruvan skildras i dystra svartvita bilder.

Sedan måste också hon sova, för snart börjar en ny arbetsdag

Men man får veta precis varför mamma arbetar:

När Mari arbetar så hjälper hon till med tillverkningen av allting som hon och Mikael behöver. Det är därför hon arbetar. Samtidigt hjälper hon till med allting som alla människor behöver för att kunna leva, tänka och ha roligt.

Jag har inte läst de här böckerna för mina egna barn. De har fått höra många av sagorna som min mamma läste för mig, och fantastiska böcker som kom ut när de själva var små. Jag har medvetet inte valt pedagogiska socialrealistiska böcker åt dem, antagligen för att Verdandi-böckerna fortfarande ger mig rysningar av tråkighet. Det närmaste vi har kommit ”uppdiktade berättelser med ett radikalt idéinnehåll” är kanske Olssons pastejer, men den är så rolig och sorglig samtidigt så det räknas inte.

Sprätten ser en naken tantSamtidigt vet jag att man inte alltid märker vad ens egen samtid tar sig för egendomliga uttryck, eftersom man är mitt uppe i den. Vad kommer våra barn att få rysningar av?

Andra bloggar om: , , , , , , , , .

PS Klicka på bilderna för att se dem i större format.

PPS Den här posten försvann ett tag, men tack vare Jonas på svensk lemonad kunde den komma tillbaka igen. Tack Jonas!

Video

Bra att veta (för statsministrar och andra)

I gårdagens KU-utfrågning sa statsminister Göran Persson att ordet tsunami var okänt för honom i december 2004.

Det berodde kanske på att han inte hade läst Kul att veta – Bra att kunna: Handbok för vilda barn. Hade han gjort det så hade han inte varit lika okunnig. Där kan man nämligen läsa att:

Flodvågor bildas av jordbävningar under vattnet. Det är en framvällande vattenmassa som blir som en enda stor våg. Den kallas tsunami, som är ett japanskt ord. Flodvågor kan få en fruktansvärd kraft, trots att de inte behöver vara mer än några decimeter höga. Den samlade vattenmassans hastighet kan bli flera hundra kilometer i timmen. Den kan, då den drabbar en kust, skölja långt upp på land och förstöra mycket i sin väg. En tsunami kan bli väldigt hög. 1171 uppmättes en tsunami söder om Japan till 85 meter.

Tsunami. Illustration och copyright: Ulf Ragnarsson

Illustration och copyright: Ulf Ragnarsson

Hade Persson läst det så hade han inte blivit så förbryllad när han hörde ordet tsunami på annandagen. (Han kunde förstås ha hängt med bättre i skolan också.)
Hade han sedan läst vidare i boken så hade han kanske lärt sig att göra hemgjort snor, att hitta borttappade saker, hur man räknar ut hur många kulhål någon har, hur man skickar nödsignaler och vad djinnen viskade i örat på de som tävlade om vems kamel som skulle komma först till oasen. Och en del annat.

Andra bloggar om: , , ,

Video

Robotboken

Är du nyfiken på vad en robot kan göra?
Då ska du läsa Robotboken!

Robtoboken är en faktabok för små och stora, för alla som gillar robotar. Visste du att en robot kan se ut som en människa, en lurvig uggla eller en hund? Robotar kan vara små som dammkorn eller stora som hus. Och de finns nästan överallt.

I Robotboken kan du läsa om bland annat:

Robotens delar · Öppna en robot och titta in!
Känna, Tänka, Göra · Så funkar en smart robot
Robotar idag · Nyttiga, roliga, hemma och i industrin
Robotar i fiktionen · Cyborger, monster och hjältar
Robotar igår · Redan de gamla grekerna byggde robotar
Framtidens robotar · Kommer de att ta över världen?
Artificiell intelligens · Hur robotar lär sig
Filosofiska frågor om robotar · Kan man älska en robot?
Att bygga en egen robot · Tips och råd.

Det finns också en ordlista och förslag på böcker, filmer och länkar.

fakta
Text: Peder Finnsiö och Anna Toss
Illustration: Nils Peterson
Formgivning: Åsa Plahn, Poise Design
Rabén 2005
Faktagranskning: Professor Lars Asplund, Mälardalens högskola
Inbunden.
Sidantal: 64
ISBN:9129660335

Robotboken har fått fint mottagande i pressen. Läs mer här!

hitta boken!
Hitta boken på ditt bibliotek
Köp boken här!
Jämför priser

Video

Kul att veta, bra att kunna – Handbok för vilda barn

”Kära läsare! Den bok du nu håller i din hand är en handbok.
Du behöver förstås inte hålla den i handen. Du kan stoppa den i jackfickan eller klämma fast den på pakethållaren, eller knöla ner den i ryggsäcken om du vill. Huvudsaken är att du alltid har den till hands!
Den är nämligen användbar i livets alla lägen – på mattetimmen eller vid lägerelden, i snöstormen på fjället eller med en ficklampa under varma täcket, i djungeln eller på skolgården, när du äntligen får chans att ge igen på Mobbar-Sune.
Se den som en vän. Den kommer alltid att vara på just din sida.”

Vill du veta hur man gör kola, tillverkar hemgjort snor eller läser chifferskrift? Här finns allt, både bus och nyttig kunskap, som hur man hittar borttappade saker eller räddar liv.
Här finns fakta om delfiner, stjärntecken, bondfångare, flodvågor och mycket annat. Plus rysare, gåtor, recept och experiment!

Kul att veta, Bra att kunna - Handbok för vilda barn

fakta
Skriven av Peder Finnsiö och Anna Toss
Illustrationer av Ulf Ragnarsson
Typografi: Gunnar Palmgren
Alfabeta förlag 1995 och 2000 (som Läsråttan-bok)
ISBN 91-7712-449-9 (1995) och 91-7712-965-2 (2000)
Sidor: 128
Inbunden

recensioner
Tillhör favoriterna
”Boken är liten och behändig, men späckad av idéer och intressant läsning. Den innehåller allt: sagor, fakta, tips, råd, recept, gåtor, lekar. Den tillhör favoriterna.”
Ann Engqvist, Arbetet

Mycket allmänbildande
”Blandningen är total. Läsaren kan lätt märka skillnaden mellan t ex experiment och bus (de senare är ofta märkta med smådjävlar – ju fler desto värre bus). Faktatexterna är mycket allmänbildande. Här kan nämnas asagudarna, spindelkraft, schackets uppfinning med mera. Experiment och sysselsättningar beskrivs i en aldrig sinande ström, de flesta lätta att göra och ofarliga, men mest givande är vildmarkstipsen. (…) En rolig och innehållsrik bok att ha med sig på resan, till lägret eller för klassens timme.”
Bengt Jespersson, Bibliotekstjänst

Busiga och nyttiga tips
”‘Jag har inget att göra!’ Känns klagomålet igen? En visa som ofta är svår att ta för stressade föräldrar. Desto roligare när man hittar böcker som sätter fart på barnens verksamhetslust och påhittighet. Kul att veta … blev snabbt en favorit bland de unga i min familj. (…) Det här är en bok som är riktad till barnen, full med busglädje och alldeles utan hänsyn till vuxnas uppfostrarambitioner.”
Barn I Hem, Skola, Samhälle

Och fler …
Om du skulle få ta med dig en enda bok … – Folkbladet Norrköping
Gott om godbitar för busfrön – Bärgslagsbladet
Väldigt rolig och användbar – Metallarbetaren
Mycket bra (VVVV) – Västernorrlands Allehanda
Användbar i alla lägen – Läseposten
Svaret på frågan: ”Vad ska jag göra?” – Nordvästra Skånes Tidningar
Hör till sommarens nödvändiga läsning – Södermanlands Nyheter

hitta boken!
Hitta boken på ditt bibliotek
Köp boken här!
Jämför priser

Video

Ärtan

Ärtan”För länge sedan, i det gamla England, levde en trollkarl som hette Merlin. Han kunde trolla med väder och vind, bota sjuka människor och djur och skåda in i framtiden.
Merlin bodde i östra tornet i kungens och drottningen slott. Men fast slottet var praktfullt var det ändå tyst och ödsligt, Continue reading