Sommardagarna virvlar förbi som svettiga dervischer, jag går upp tidigt varje morgon och jobbar, röjer ur min mammas kartonger, städar i och ur lägenheter, sätter upp tavlor, fyller i papper, ringer samtal och gör listor på allt jag ska hinna denna sista vecka innan semestern. Ingen tid för roligheter alls. Men så här dags på dygnet gör jag en liten tidsbubbla åt mig och läser en eller två bloggar, kastar ett getöga på Facebook, tummenuppar och kommenterar lite här och var innan det är dags för tandborsten och sängen.

Nyss läste jag de senaste kommentarerna på Lottens dialogpost, och kom ihåg (ytterligare) ett samtal som gjorde stort intryck på mig. Det var mycket kärnfullt, eller pregnant skulle man kunna säga.

Samtalet utspelade sig mellan två äldre damer som satt mitt emot mig på tunnelbanan och betraktade mig med stort missnöje. Detta var 1983, jag var 20 år (fast såg ut som 15) och väntade mitt första barn. Jag var i cirka åttonde månaden och hade slitna jeans med ett stort hål på knäet.

Damerna stirrade på revan i mina jeans, sen på magen och sen på revan igen. Sen sa den ena damen, lite lagom högt så där:
– Kan man det ena, så borde man kunna det andra.
Så nickade de åt detta och stirrade sen ut genom fönstret.

Jag hade gärna velat höra om de verkligen menade ”ha sex” och ”sy”, och hur dessa i så fall hängde ihop, men jag skulle av på nästa station så jag hann inte fråga, och fick aldrig veta.

16 Replies to “Det ena och det andra”

  1. Har du kvar några bilder från denna period i livet? Det hade varit spännande att se dem!

    När jag var 20 år gick jag också i lappade, trasiga jeans (jag har dem kvar) — men kunde inte för mitt liv tänka mig att göra barn. Ansvar å så, usch.

  2. Vilken intressant skola du måste ha gått i Helena! Vi fick bara laga lapskojs. Till ingen nytta alls, och inte blev det några barn gjorda (just på hemkunskapen iallafall)

  3. Anna, då kan du kanske inte panera grytlappar heller? Det minns jag att vi gjorde med stor förtjusning på hempan.

    Och så hånade vi får stackars fröken som var en känslig sort och frågade vad det blev för lunch, kanske LIPSILL?

    Fy. Mina öron rodnar. Jag förtjänar allt ont som hänt sedan dess (inte tillräckligt).

  4. Hela bubbeltiden ikväll gick åt till att titta på Chicago-Expressen tillsammans med en man och ett keligt barn. Ett erbjudande man inte kan tacka nej till, helt enkelt. Men i morgon kanske det blir bilder! Eller på tisdag :)

  5. Ö-helena: På barnkunskapen minns jag att klassens pojkar hoppade ut genom fönstret och kastade snöbollar in i klassrummet när vi skulle byta blöjor på bebisdockan.
    Vi fick inte lära oss att göra barn, såvitt jag minns.

    Och på syslöjden fick jag sticka färdigt stickiga yllevantar som bakläxa över sommarlovet – jag minns inget om att vi fick laga jeans.
    Men ni andra är ju lite yngre än jag …

  6. Cruella, fy på dig, var det Hurtrud ni var så taskiga emot?

    Jag kan lappa brallor men har inga barn. Jo jag vet hur man gör dem. Kan vi hjälpa varandra helt enkelt, jag lappar era brallor, era barn tar hand om mig när jag blir gammal, deal?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *